Artikel i Intra 4/1998.
Den utvecklingsstšrdes
livshistoria
Det finns mŒnga vanfšrestŠllningar runt personer med funktionshinder. Allra mest utsatta fšr omgivningens fšrdomar Šr de utvecklingsstšrda. Mer om detta kan man lŠsa i en nyutkommen norsk bok.
Hans Clausen Šr lektor i psykologi pŒ Danmarks lŠrarhšgskola. Han skriver om mŠnniskor med handikapp i folkliga berŠttelser, i skšnlitteratur och i nŒgra aktuella danska familjetidningar och han gšr fina analyser av skillnaden mellan fšrŠldrars, "folkets" och de professionellas vŠrderingar av personer med funktionshinder. I ett av sina kapitel analyserar han tre bšcker skrivna av fšrŠldrar till barn med handikapp och i ett annat hur nŒgra fšrfattare ser tillbaks pŒ sin besvŠrliga skolgŒng.
Birgit Kirkeb¾ck Šr vŒr duktigaste handikapphistoriker i Norden, danska, men professor i specialpedagogik i Oslo. Hon skriver om hur man pŒ 1800-talet gjorde ett stort nummer av att utvecklingsstšrda var beviset fšr Darwins "upptŠckt" att vi stammar frŒn aporna och att det finns en kontinuitet mellan djur och mŠnniska. Beviset var inte bara utseendet hos vissa utvecklingsstšrda utan Šven den dŒliga begŒvningen - att inte vara medveten om sig sjŠlv och sitt eget bŠsta stŠmde mer med djurens psyke Šn med mŠnniskans. Dessa skriverier drabbade de utvecklingsstšrda hŒrt liksom dšva personer, som man ansŒg inte hade ett medvetande eftersom de inte kunde tala. Kirkeb¾ck leder sina resonemang šver till hur vi idag har "ršrelser", som anser att naturen och djuren har stšrre vŠrde Šn en mŠnniska med defekter, och filosofer som Peter Singer i Australien (och hos oss Torbjšrn TŠnnsjš), som anser att livets vŠrde ska mŠtas i graden av lycka. - Ett starkt kapitel!
Kirkeb¾ck skriver Šven om en livshistoria av en man som levde i fšrsta hŠlften av vŒrt sekel. Hon har gŒtt igenom alla hans journaler frŒn anstalter och hans egna och andras brev. Det blir en exakt och gripande berŠttelse av hur fattiga och mindre begŒvade kastades runt i anstaltsvŠrlden och hur mŒnga av dem felaktigt blev bedšmda som sinnesslša.
Barbro S¾tersdal, professor i specialpedagogik i Oslo, har beskrivit livshistorien hos bŒde utvecklingstšrda och fšrŠldrar runt om i Norge. Hon har bŠttre Šn nŒgon framhŒllit det mŒngdimensionella i deras upplevelser och gšr en jŠmfšrelse med skšnlitterŠra berŠttelser. "Kanskje er det slik at det mŒ en stor forfatter til for Œ virkelig beskrive hva det vil si Œ v¾re utviklingshemmet - og hva det inneb¾rer Œ leve sammen med en som er annerledes?", skriver hon.
I ett annat kapitel beskriver S¾tersdal skillnaden mellan den folkliga och den medicinska diagnosticeringen - ett av de viktigaste avsnitten i boken fšr inte minst vŒr tid, med sin tendens att švervŠrdera betydelsen av medicinska diagnoser. FšrŠldrar beskriver sitt utvecklingsstšrda barn med alla dess egenskaper och den folkliga kulturen anvŠnder sprŒkliga varianter, som hŒller kvar honom som en del av den normala variationen. Men fšr medicinen Šr diagnosen det centrala och det leder till ett sŠrskiljande av den utvecklingsstšrde.
Boken šppnar vŒra šgon fšr hur varje utvecklingsstšrd eller eljest svŒrt funktionshindrad bŠr pŒ sin egen historia som Šr mycket mera omfattande Šn de flesta andras. En historia fylld av mšten med omgivningens emotionella engagemang, kulturella fšrestŠllningar och fšrdomar och med samhŠllets skiftande attityder gentemot den utmaning som den utvecklingsstšrdes existens utgšr.
Att lŠsa:
H. Clausen, B. Kirkeb¾ck, B. S¾tersdal. Fortelling, konstruktion og mennesker med funksjonshemning. Tano Aschehoug fšrlag, Oslo, 1998, 195 sidor, 198 :- Nkr., fax (+47) 22 98 52 01.