Artikel i Intra 4/1999.

 

 

 

Magnus Tidemans antologi Handikapp - synstt, principer, perspektiv innehller mnga lsvrda texter tycker Karl Grunewald. Men Hans Hallerfors ilsknade till nr han inte hittade ngonting om samspelet mellan personal och funktionshindrade.

Boken r en uppfljning av den tidigare utgivna Perspektiv p funktionshinder och handikapp (Johansson och Skyttmo frlag. 1996)

Magnus Tideman r verksam som forskare p Wigforssinstitutet i Halmstad. Dr har han bla gett ut fljande skrifter:

Hur lever funktionshindrade idag? 1997.

Detta r inte en politisk frga? 1997.(Tillsammans med Staffan Sandn)

Lever som andra. 1997.

I grnslandet mellan grundskola och srskola. 1998.

 

 

Att lsa:

 

Magnus Tideman, red. Handikapp; synstt, principer, perspektiv. Johansson och Skyttmo frlag.1999. 325 sidor. 310 kr inkl. moms, exkl. porto.

Fax 08-654 26 36.

 

 

 

 

Karl Grunewald:

 

 

Sociologer

ser p handikapp

 

 

 

Det r en ganska enorm bok som Magnus Tideman har satt ihop. Och en imponerande prestation. Arton kapitel med nstan tjugo frfattare. Tv frn England och tre frn Norge. De vriga frn vrt land.

 

 

Sociologi och socialkunskap dominerar helt och flera kapitel handlar om normalisering (jmlikhet) och integrering (delaktighet), med en del upprepningar. Jag tar hr upp ngra andra kapitel.

 

 

Attityder

 

Anders Gustavsson skriver om hur man i det frgngna har uppfattat utvecklingsstrda personer ur social synpunkt och hur man kategoriserat dem. Man undrar just om inte en del av dessa attityder finns kvar hos mnga medborgare, eller n vrre, kan terkomma i en ond framtid. Han beskriver sex frstelseformer om hur olika vi alla uppfattar och frstr utvecklingsstrdas handlingar och upptrdande. Detta r ett kapitel till gldje fr mnga.

 

 

Amerikansk lagstiftning

 

Lars Lindberg, som r sakkunnig p Socialdepartementet, skriver om "The Americans Disabilities Act, ADA" (ung. Lagen fr amerikanare med funktionshinder).

Vi har ju sent om sider ftt ett lagstd fr anti-diskriminering i arbetslivet. Amerikanarna lg lngt fre oss med en mycket bredare lag. Den gller, utver arbetsmarknaden, ven rtten till tillgnglighet till all offentlig verksamhet, som delstaterna och kommunerna str fr, svl som till all kommersiell verksamhet.

Lagen har inneburit betydande frbttringar fr srskilt rrelsehindrade och hrselskadade/dva. Dr ligger man fre oss. Fr andra grupper r skillnaden mot vra frhllanden inte s stor.

Lindberg beskriver det amerikanska rttssystemet, varfr handikapprrelsen dr lyckades f fram ADA och varfr det inte r s enkelt fr oss att bara kopiera deras lag. Ett fint genomarbetat kapitel.

 

 

Medborgarskap

 

Staffan Sandn forskar om hur funktionshindrade personer upplever sitt medborgarskap i Sverige jmfrt med England, dr (liksom i Amerika) kampen fr funktionshindrades fulla medborgarskap har frts lnge. Hos oss har vi av ngon anledning mera talat om mnskliga rttigheter.

Medborgarskap garanterar ju inte bara en frihet frn statliga ingrepp, utan ven motsatsen, tillgngen till vissa bestmda insatser. Det r dessa som i mngt och mycket r en frutsttning fr att man som funktionshindrad verkligen ska kunna fungera som medborgare. Och med rttigheter fljer skyldigheter. Men som Bengt Lindqvist sger: Ni vill lgga skyldigheter p oss innan vi har mjligheter att utva dom. ppna samhllet s vi kan delta fullt ut!

Frfattaren har i sina intervjuer funnit att funktionshindrade personer inte kopplar bristen p inflytande till den begrnsning i medborgarskapet som det i verkligheten r frga om.

Det ska bli intressant flja hans jmfrelse med England. Hur befrmjar man bst att man verkligen upplever sig vara en medborgare?

 

 

Kvinnor med funktionshinder

 

Gisela Helmius har skrivit bokens lngsta kapitel om betydelsen av arbete och kn i handikappade kvinnors vardag. Hon har intervjuat rrelsehindrade kvinnor tillhrande tre generationer.

 

 

Handikapporganisationer

 

Professorn i sociologi Ann-Mari Sellerberg skriver om handikapporganisationer i dagens Sverige. Hon tar som utgngspunkt de felaktiga prognoser som utlndska forskare gjorde s sent som p 1980-talet, nr de skrev att personer med handikapp inte alls vill organisera sig i framtiden. De vill dlja sitt funktionshinder och bor fr vrigt s spritt. - Och s utvecklade sig organisationsgraden tvrtom! - S kan det g d man r hemmablind. Synd att de inte visste ngot om Skandinavien.

Frfattaren har tv teman: 1. Handikapporganisationerna splittras upp i fler och fler och 2. Det blir allt svrare fr den enskilde att gra sig gllande bde vad gller de vardagliga kraven, som inom sin organisation centralt. Och organisationen har ftt ett allt mindre inflytande i bl. a. statliga utredningar.

Jag knner ingen tillfrsikt till vad Sellerberg skriver. Hon citerar n den ena n den andra, men har inget eget material. Hon stller en rad frgor och gr ett antal ppekanden, men de knns inte relevanta. Varfr s brttom och s ytligt med ett s bra mne?

 

 

ldre- och handikappomsorg?

 

Magnus Tidemans kapitel heter "ldre- och handikappomsorg eller bara handikappomsorg? Om organisationens betydelse fr frverkligandet av handikappideologiska principer." Det r en central frga fr srskilt oss som arbetar med utvecklingsstrda. Se vidare vr ledare i detta nummer och vad Magnus skrev i INTRA nr 1/98.

 

 

Handikappidrott

 

Ett annorlunda tema r handikappidrott och rehabilitering. Anders stns ger en ingende beskrivning av utvecklingen och dagens situation. 

 

 

Ekonomi

 

Ett lika ovanligt tema i dessa sammanhang r ekonomi. Dick Jonsson har analyserat handikappreformens konsekvenser i det avseendet, men tyvrr r siffrorna lite gamla, frn 1995. Och att gra en jmfrelse mellan 1994 och 1995 frefaller snvt, d det tog ett par r innan reformen s a s satte sig. Om Socialstyrelsen kan prestera en individbaserad statistik - vilket man tror man kan - fr Jonsson en helt annan bas fr en ekonomisk berkning.

 

 

Institutionsavveckling

 

Ett utmrkt kapitel av intresse fr vra lsare r Bibbi Ringsby Janssons om institutionsavveckling och vad som hnder sen. (ven hon medverkade i INTRA nr 1/95)

 

 

Litteratur och folkliga frestllningar

 

Barbro Saetersdal skriver om litteratur och handikapp och Claes G. Olsson om folkliga frestllningar om skador och funktionshinder. Bda har medverkat med dessa teman i INTRA i nr 2/96 respektive nr 4/98.

 

 

 

 

 

Hans Hallerfors:

 

 

 

Hej Magnus Tideman

Din antologi r bra men....

 

Personalen finns ju inte!

 

 

 

Jag hller p att lsa Din antologi Handikapp - synstt, principer, perspektiv.

  Den r bra!

  Mycket matnyttigt finns dr att hmta och en recension av innehllet finns hr ovan.

 

Men, allteftersom min lngsamma genomlsning fortskrider s knner jag en stark frustration. Det r ngot som saknas.

 

Om tanken med denna antologi har varit att ta ett brett grepp om dessa frgor - om tanken har varit att ge en s heltckande bild som mjligt av funktionshindrades livsvillkor - s finns dr ett stort svart hl och det irriterar mig. Fr det hlet r p mnga stt symptomatiskt fr dagens handikappolitiska debatt.

 

Det hlet handlar om vad samhllets std och service egentligen r. Att det till den allra strsta delen handlar om armar, ben, hjrnor o s v. Att det handlar om enskilda individer som yrkesmssigt frmedlar detta std. Och att detta std inte r en teknikalitet.

 

Det miljrelaterade handikappbegreppet har frvisso lrt oss att stta samhllsfrgorna i centrum. Tillgnglighet, samhllsvrderingar och organisation r viktiga grejer. Inte tu tal om det.

 

Men nr jag lyssnar p debatten (eller nr jag lser denna antologi!) fr jag fr mig att detta r det enda kvarvarande omrdet dr vulgrmarxismen lever och frodas. Man utgr frn att verbyggnaden r helt och hllet styrande fr basen. Det medvetande som brs av den stora grupp anstllda, vrdare, personliga assistenter, elevassistenter, m fl existerar aldrig i egen kraft, utan bara som avspeglingar av ngot hgre.

 

Vad som hnt r att man osynliggjort en stor del av de flesta funktionshindrades vardag. Nmligen den del som handlar om samspelet med den personal som ska ge det vardagliga stdet. Fr utvecklingsstras del tillkommer att det r denna "osynliga" personal som ska tolka och uttrycka behov, som den enskilde inte sjlv klarar av att uttrycka.

 

Det finns skert skl till detta osynliggrande; ett handlar kanske om makt, att man vill tona ner personalens yrkesmssiga makt, ett annat kanske att det trots allt finns frdomar om detta med beroende och att man lser det genom att ltsas att inget beroende finns. Vad vet jag, men resultatet av detta osynliggrande r ptagligt.

Frn ett arbete med ngorlunda status och krav p utbildning har t ex vrdaryrket nu blivit jmstllt, bde vad gller utbildningskrav och lnesttning, med sjukvrdsbitrdet (frut var man jmstlld med underskterskor och mentalsktare). Arbetet har blivit ett lgstatusjobb som man lmnar s fort man fr mjlighet. Samma sak gller fr personliga assistenter.

 

Detta kommer p sikt att betyda mycket mycket mer fr stdet till funktionshindrade n ngot annat.

 

En stor grupp av de anstllda inom handikappomsorgen kom till yrket nr detta fortfarande var ett ngorlunda uppskattat och avlnat yrke. De utbildade sig och valde medvetet att gna sitt liv t denna viktiga insats. Denna grupp kommer nu under den nrmaste 10-rsperioden att g i pension. Vilka kommer istllet? r det vl utbildade, yrkesmedvetna anstllda som kan skapa kontinuitet och trygghet i omsorgen?

Knappast. Stdet till funktionshindrade tenderar alltmer att bli en angelgenhet fr de grupper som har svrt att ta sig in p arbetsmarknaden, unga, lgutbildade kvinnor, invandrare m fl. Och nr de kommer in i arbetet finns nu inte, som tidigare, ngra mjligheter att p betald arbetstid skaffa sig de ndvndiga kunskaperna som s smningom leder till yrkesstolthet och kompetens.

 

Det sorgliga r att Din, i vrigt frtrffliga, antologi bidrar till detta osynliggrande. Liksom det mesta av vad som skrivs och sgs om handikappfrgor. Personalen finns inte med.

Och mjligheterna att skola upp nya generationer av kompetenta och yrkesmedvetna anstllda inom handikappomsorgen hller p att frsvinna. Varfr har det blivit s? Det r en frga som vi skulle behva forskarnas hjlp att f svar p.

Ja, nu har jag skrivit av mig lite ilska. Och som sagt, kritiken gller inte vad som finns i antologin utan vad som saknas!

                                                                                       Vnliga hlsningar!

                                                                                      

 

 

 

 

Magnus Tideman:

 

 

 

 

Hej Hans!

 

 

 

Det forskas fr lite om samspelet mellan funktionshindrade och personal!

 

 

Tack fr Dina reaktioner och tankar. Det r alltid roligt nr ngon lser det man varit med att stadkomma och reagerar p det. P ett stt knner jag mig smickrad ver att Du tilltror mig ambitionen (och ev frmgan) att ta ett helhetsgrepp p handikappomrdet. andra sidan lite frvnad ver styrkan i Din ilska. Lt mig frklara:

 

I sakfrgan delar jag helt Din beskrivning av osynliggrandet av de funktionshindrades vardag och av personalens lga status. Detta r stora, men inte nya, problem som ur forskningens perspektiv dock brjar uppmrksammas lite mer, men dr det framver kommer att behvas stora insatser bde i praktiken (inte minst vad gller krav p utbildning, fortbildning och lner) och i forskningen. I s kallade mnniskovrdande organisationer som handikappomsorgen r personalen sjlvklart en mycket viktig komponent och deras mten med enskilda funktionshindrade r ofta helt avgrande fr standarden p stdet och servicen.

Det mste forskas mer utifrn bde de funktionshindrades och personalens perspektiv och om de arenor och situationer dr dessa perspektiv mts. Som Du skriver finns hr ett beroende (vars baksida r en utsatthet) och ett samspel dr insatsernas kvalitet (fr bda parterna) produceras. Nr personal och funktionshindrade mts s r det mnniskor med egna uppfattningar och vrderingar.

Det r naturligtvis inte s att bara verbyggnaden finns och att personalen saknar egen frmga, vilja eller sikter (ven om jag r vertygad om att deras mjligheter att handla kan beskras eller ka beroende p verbyggnadens ideologi, makt, regler, resurser m.m.)

Ur antologins perspektiv finns ingen vilja till att bidra till osynliggrandet av personalen eller de funktionshindrades vardag.

Ambitionen med antologin Handikapp - synstt, principer och perspektiv r att den ska komplettera ngra och frdjupa ngra av de perspektiv som gavs i den frra antologin (Perspektiv p funktionshinder och handikapp). Tillsammans kan antologierna ge en del kunskap (t ax i samband med fortbildning av just personal) och frhoppningsvis lust till fortsatt engagemang inom handikappomrdet, men ingen av bckerna utger sig fr att kunna klara alla perspektiv och inte ens tillsammans kan de ge mer n begrnsade infallsvinklar. Det finns mnga omrden kvar att belysa (varav personalens status r ett) i kommande antologier eller kanske hellre temainriktade bcker.

 

Fr att frska sammanfatta:

1. Jag delar i stort din analys, vi mste bli bttre p att synliggra personalen och inte minst samspelet mellan funktionshindrade och personal.

2. Att det saknas viktiga frgor i antologierna beror bde p att det saknas intressant forskning inom vissa omrden och att det r praktiskt omjligt att tcka in allt vsentligt i tv antologier.

 

                                                                                                             I all hast

                                                                                                             Magnus Tideman