Artikel i Intra 4/2004.

 

 

 

Det svenska och norska stšdet till personer med utvecklingsstšrning har ršnt stor uppmŠrksamhet frŒn de lŠnder som Šnnu inte avvecklat sina anstalter. I fšrra numret av Intra skrev Thomas Barow om den tyska handikappomsorgen. I detta nummer har vi bett en tysk delegation som varit hŠr pŒ studiebesšk att beskriva hur de uppfattade de svenska fšrhŒllandena. Det blev bŒde ros och ris. Man Šr full av beundran šver den personaltŠthet vi har och och šver att vi lyckats integrera ocksŒ de med svŒra funktionshinder. DŠremot sŠtter man frŒgetecken fšr stšdets inriktning, fšr den dagliga verksamhetens bristande šverensstŠmmelse med vanligt arbetsliv och fšr rŠtten fšr anhšriga att fŒ vara assistenter.

 

 

 

 

 

 

Svensk handikappomsorg

med tyska šgon

 

 

Av Klaus-Dieter Kottnik och Ulrich Raichle

 

 

I veckan fšre pŒsk detta Œr fick vi lŠra kŠnna de ŒtgŠrder som vidtas fšr mŠnniskor med olika grad av utvecklingsstšrningar i Stockholm. Vi samtalade med myndigheter, fšreningar och med olika mŠnniskor. Med hjŠlp av kompetenta samtalspartner i Socialstyrelsen kunde vi studera de grundlŠggande lagarna, som frŠmst genom LSS utformats pŒ ett mšnstergillt sŠtt och vi kunde utforska lobby- och understšdsfšreningarnas arbete, som t ex FUB och JAG. Besšk i gruppbostŠder, hos enskilda och i en daglig verksamhet kompletterade bilden. LikasŒ lŠrde vi kŠnna habiliteringsteamens arbete. Svenska institutet hade fšrberett resan och pŒ ett tacknŠmligt sŠtt organiserat den fšr oss.

 

Vi var framfšr allt intresserade av att fŒ veta, hur ett autonomt och i en normal boendemiljš integrerat liv, frŠmst fšr de svŒrast utvecklingsstšrda mŠnniskorna, Šr mšjligt. Vi var intresserade av hur normaliseringsprincipen fšr dessa personer omsŠtts i praktisk verklighet.

 

 

Mšnstergilla resultat

 

Vi hyser stor hšgaktning fšr de utvecklingsvŠgar, som hjŠlpen fšr utvecklingsstšrda tagit under de senaste 30 Œren i Sverige. Vi Šr švertygade om att resultaten Šr mšnstergilla fšr alla europeiska samfund. Ty ansprŒken pŒ understšd fšr en individuell livsgestaltning i en normal livsmiljš har pŒ ett švertygande sŠtt fšrverkligats i ert land.

 

Det Šr tydligt, att den svenska staten pŒ nationell, regional eller kommunal nivŒ Šr beredd att stŠlla rikliga medel till fšrfogande fšr mŠnniskor med funktionshinder. Enligt vŒra berŠkningar Šr detta i jŠmfšrelse med Tyskland det dubbla till tredubbla. Visserligen tjŠnar mŠn och kvinnor som arbetar som vŒrdare eller assistenter mindre Šn jŠmfšrbara personer i Tyskland, men lšnerna Šr inte jŠmfšrbara. Svenska familjer har statliga insatser till sitt fšrfogande (som t ex daghem fšr barn, gynnsamma hyror o s v), som avlastar familjens budget mer, i jŠmfšrelse med Tyskland.

 

Till en bšrjan Šr det pŒfallande, att den enskilda mŠnniskan med funktionshinder fŒr lŒngt mer tid tillsammans med vŒrdare Šn vad som Šr vanligt i Tyskland. BostŠdernas kvalitet Šr dock jŠmfšrbar. T o m i stora anstalter har det i Tyskland blivit vanligt med individuella levnadsformer och personliga bostadsrum.

 

 

Att bo pΠorten

 

Det finns en ršrelse i Tyskland som omvandlat de klassiska storinrŠttningarna, som uppfattat sig som autonoma samhŠllen och "orter att leva pŒ". De har fšrŠndrats till mindre, decentraliserade och differentierade boformer fšr enskilda, fšr par och fšr mindre grupper.

 

"Att bo pŒ orten" heter den vŠg man slagit in pŒ. €ven mŠnniskor med funktionshinder, som bor pŒ inrŠttningar som bostadshus eller bostadskooperativ, deltar i det sociala livet. De finns med pŒ fester och tillstŠllningar, och Šr medlemmar i fšreningar och klubbar. HŠr har svenska erfarenheter sedan lŠnge pŒverkat Tyskland.

 

 

De svŒrast funktionshindrade

 

DŠremot finns det i vŒrt land hittills fšga erfarenhet nŠr det gŠller hur livet utformas fšr de svŒrast funktionshindrade mŠnniskorna, som integrerats i en normal boendemiljš. Vi har genom vŒra erfarenheter frŒn Stockholm bestyrkts i vŒr uppfattning att detta Šr mšjligt, om tillrŠcklig personal stŒr till fšrfogande.

 

DŠrfšr blev vi sŠrskilt intresserade av besšken i ett flerfamiljshus, dŠr en liten grupp av dessa hŒrdast drabbade mŠnniskor bor i en vŒning bredvid andra familjer och hyresgŠster. Vi fŠngslades av besšket hos en svŒrt funktionshindrad man i en hyreslŠgenhet, i vilken han dygnet runt har stšd av assistenter.

 

 Vi kŠnde oss genast hemmastadda vid vŒra besšk. Utan tvivel gjorde den i fšrhŒllande till Tyskland mycket goda personella tillgŒngen det stšrsta intrycket pŒ oss. Vi blev hŠnfšrda šver att se, hur en man med mycket pŒfallande utvecklingsstšrning kunde avstŒ frŒn lugnande mediciner, tack vare det intensiva stšdet.

 

Vi vet att beteendet hos mŠnniskor, som utgšr en fara fšr sig sjŠlva eller verkar hotfulla pŒ andra mŠnniskor, kan pŒverkas positivt genom sŠrskilt lyckosamma intensiva mŠnskliga relationer. I Tyskland lŠgger vi emellertid mera vikt vid ett organiserat samarbete mellan pedagoger och lŠkare pŒ grundval av ett individuellt vŒrdkoncept. Vi fick det intrycket att detta och det psykiatriska inslaget har en mindre betydelse i Sverige.

 

 

Vi ser olika pΠpersonalens kvalifikationer

 

Vi tycker att fšrhŒllandet mellan utbildade och outbildade medarbetare Šr jŠmfšrbart. Men i Sverige har man en annan uppfattning om vilka kvalifikationer som behšvs. VŒr iakttagelse Šr att dessa mer inriktas pŒ att ge ett skrŠddarsytt stšd.

 

Vi fšrvŠntar oss av utbildade medarbetare, att de pŒ grund av sin professionalitet har en arsenal av instrument och fšrhŒllningssŠtt till sitt fšrfogande, som gŒr utšver de omedelbara behoven hos den enskilde som skall stšdjas. Detta leder ibland till att medarbetarna blir otillfredsstŠllda, eftersom de -  pŒ grund av tidsnšd och lŒg personalbesŠttning - inte alltid hinner gšra allt det som man vet borde gšras.

 

Personer med utvecklingsstšrning har en vardag som, vid sidan om de dagliga fšrrŠttningarna som kroppsvŒrd, mŒltider och fritid, i mycket hšg grad bestŠms av viljan att lŠra sig och att utveckla sig sjŠlv. Hos oss planerar man mŒl och dokumenterar det uppnŒdda.

 

Om vi har sett rŠtt tycks tyngdpunkten hos vŒra svenska vŠnner mer vara inriktad pŒ att lyckas i det vardagliga livet. Personalen skall i huvudsak tillgodose de dagliga behoven. Den utvecklingsstšrda mŠnniskans belŒtenhet och harmoni stŒr i fšrgrunden. Det tycks alls inte vara sŒ viktigt, att hon eller han fŒr hjŠlp att utveckla hela sin potential. Man vŠrderar personalens fšrmŒga att skapa gemenskap och goda relationer mer Šn vilka andra kvalifikationer de har.

 

 

Kan anhšriga vara assistenter?

 

Med sŠrskild uppmŠrksamhet har vi noterat, att Šven anhšriga kan vara anstŠllda som assistenter. I Tyskland har vi gjort den erfarenheten, att anhšriga utan ersŠttning stŠllt sig stšdjande och beledsagande vid sidan om professionella medarbetare. Ofta innebŠr detta en god och lyckad samvaro. Vi har frŒgat oss, om det inte kan leda till konflikter, om beslŠktade personer Šven kan vara assistenter och alltsŒ beroende av den funktionshindrade arbetsgivaren. Kan man dŒ, i fall av konflikt, ocksŒ skiljas frŒn en anstŠlld familjemedlem?

 

 

Hur fungerar normaliseringen?

 

Normalisering betyder enligt vŒr uppfattning, att mŠnniskor med funktionshinder skall leva med goda grannkontakter. Till detta hšr šmsesidiga inbjudningar, mšten och grannhjŠlp. €ven de som bor pŒ vŒra stora anstalter har relationer till familjer i fšrsamlingen eller i andra fšrsamlingar. Vi kan inte bedšma, hur de sociala kontakterna i Sverige ser ut. InskrŠnker de sig till personalkontakter i boende och daglig verksamhet eller finns det Šven andra vŠnskapsfšrbindelser? VŒr frŒga Šr sŒledes: hur normalt Šr livet i den normala miljšn? €r livet med grannar normalare Šn livet i en differentierad inrŠttning, som upprŠtthŒller mŒnga sociala kontakter? Vi ser ett stort behov att utbyta erfarenheter med vŒra svenska vŠnner i denna sak.

 

 

Vi Šr mer inriktade pŒ normal produktion

 

Vi upplevde stor glŠdje i att se det kreativa och konstnŠrliga arbetet i det dagcenter vi besškte. Men vŒr erfarenhet Šr att mŠnniskor med funktionshinder gŠrna deltar i normal produktion. VŒrt mŒl Šr ju att mŠnniskor med funktionshinder ska delta i det normala arbetslivet, trots att detta Šr mšjligt bara i begrŠnsad utstrŠckning.

 

I Tyskland Šr verkstŠderna fšr mŠnniskor med funktionshinder en spegelbild av det normala arbetslivet. Vi har noterat, att besškarna pŒ dagcentret gŠrna vistades dŠr. €ndŒ tycktes det oss, att dagcentrets inriktning mindre betonade den yrkesmŠssiga arbetsvŠrlden. I stŠllet kunde vi konstatera, att kreativiteten fŒr mer spelrum, vilket kunde mŠrkas pŒ de produkter som framstŠlldes och som inte var underkastade nŒgot produktionstvŒng.

 

 

FrŒgor att diskutera

 

Det ŒterstŒr att konstatera: det omfattande svenska stšdet till funktionshindrade, som kommer till uttryck i stšrre personaltŠthet, Šr mšnstergillt och vŠgvisande fšr hela Europa. Vi i Tyskland ligger i denna frŒga efter den svenska kvaliteten.

 

€ndŒ lšnar det sig att diskutera och lŠra av varandra.

 

Vi borde gemensamt sška svar pŒ dessa frŒgor:

 

¥ Vad Šr nšdvŠndigt fšr att nŒ mŒlet om fullt deltagande i det normala livet fšr mŠnniskor med funktionshinder?

¥ Hur mycket tid fšr personligt stšd och hur mycket av professionella insatser krŠvs det?

¥ Hur kan man nŒ lyckosamt grannskapsliv och normal grannhjŠlp?

¥ Hur ter sig fšrhŒllandet mellan kreativitet och produktion i den dagliga verksamheten?

¥ Hur kan familjen och det professionella stšdet samspela?

¥ Hur mycket av samhŠlleliga och ideella insatser Šr nšdvŠndiga fšr att garantera den enskilde stšd och hjŠlp?

 

Vi Šr fulla av lovord šver det som vi sett realiserat i Stockholm. Vi kŠnde oss vŠl till mods šverallt och skulle dŠrfšr gŠrna vilja fortsŠtta samtalet. DŠrfšr Šr det bra om det finns sŒ mŒnga mšteschanser som mšjligt. Vi vill tacka de personer som vi fick trŠffa och lŠra kŠnna.

 

Kernen den 31 augusti 2004

 

Pastor Klaus-Dieter Kottnik

Ordfšrande fšr styrelsen fšr diakonin Stetten e.V.

Fšrste ordfšrande i fšrbundsfšreningen evangelisk hjŠlp fšr utvecklingsstšrda i Tyskland.

 

Dr.Ulrich Raichle

Pedagogisk ordfšrande fšr diakonin Stetten e.

V. Ordfšrande i fackfšreningen fšr hjŠlp Œt utvecklingsstšrda i WŸrttembergs diakoniska verksamhet.

 

…versŠttning: Gottfried Grunewald.

 

 

 

Diakoni Stetten

 

 

De som skrivit ovanstŒende rapport frŒn Sverige Šr verksamma vid Diakoni Stetten i Tyskland. Denna kristna organisation har en lŒng och intressant historia.

 

Redan 1849 šppnade en lŠkare en mindre anstalt fšr utvecklingsstšrda som efter nŒgra Œr flyttade šver till en ort utanfšr Stuttgart. DŠr utvecklades Diakoni Stetten av den evangeliska kyrkan. Redan 1854 byggde man en gymnastiksal i vilken man introducerade svensk sjukgymnasik. Med utgŒngspunkt frŒn ett slott i samhŠllet vŠxte anstalten. Vid andra vŠrldskrigets bšrjan tog man hand om 750 utveckingsstšrda.  

 

Samtliga evakuerades och nŠstan halva antalet mšrdades.

 

Efter kriget och i femton Œr fram fanns det ingen annan hjŠlp fšr utvecklingsstšrda personer Šn de kyrkliga anstalterna i VŠst-Tyskland.

 

Diakoni Stetten byggdes ut till att omfatta en mŠngd institutioner, boendeenheter, verkstŠder, dagcentra, rehabiliteringsinrŠttningar m.m. utspridda pŒ en stort antal orter. 4 500 mŠnniskor fŒr stšd och service, varav utvecklingsstšrda utgšr den mindre delen. …vriga utgšrs av psykiskt funktionshindrade, Œldringar, arbetslšsa m. fl. Bilderna av Dieter Blum Šr frŒn Diakoni Stettens olika verksamheter.

 

 

 

Inclusion Europe

 

 

I Bryssel finns en paraplyorganisation av europeiska organisationer fšr utvecklingsstšrda personer. Den har bšrjat driva en kampanj fšr "Community based service" fšr funktionshindrade som en fšrutsŠttning fšr anstaltsnerlŠggning. Kampanjen kallas fšr "Inclusion Europe". Den ingŒr i EU:s arbete fšr de mŠnskliga rŠttigheterna. Man har gjort en fšrsta kartlŠggning och funnit att det finns 2 500 anstalter i 25 medlemslŠnder.

Hemsida: www.inclusion-europe.org