Artikel i Intra 3/2001.

 

 

 

Kommunen mŒste samverka vid privatisering

 

Av Karl Grunewald

 

 

Kommunen skall samverka med organisationer som fšretrŠder mŠnniskor med omfattande funktionshinder. SŒ stŒr det i LSS. Formerna fšr samverkan skall de tvŒ parterna sjŠlva bestŠmma med hŠnsyn till de lokala fšrutsŠttningarna.

TyvŠrr nšjer sig kommunerna alltfšr ofta med att bara informera om kommande eller redan fattade beslut - de har inte gjort klart fšr sig vad som menas med samverkan.

 

 

LŠnsstyrelsen om samverkan

 

Stockholms FUB klagade hos JO šver bristande samverkan vid upphandling av verksamhet enligt LSS. JO šverlŠmnade Šrendet till lŠnsstyrelsen i Stockholms lŠn. Denna svarade att samverkan infšr en upphandling bšr ske med den beršrda organisationen. Samma sak gŠller de beršrda, deras eventuella fšretrŠdare och anhšriga. Det Šr hos dem som kunskapen finns om mŒlgruppen, som fšrvaltningen/nŠmnden behšver ta del av, innan en eventuell upphandlingsprocess kan genomfšras. De kommunala handikapprŒden har en viktig funktion i sin roll som rŒdgivande organ till respektive stadsdelsnŠmnd. Men deras uppgift Šr i fšrsta hand att vara rŒdgivande organ i handikappfrŒgor i allmŠnhet, inte att se till de enskilda medlemmarnas intressen, skriver lŠnsstyrelsen (d.nr. 2121--00-5259).

 

 

JO om samverkan

 

JO har sagt sŒ hŠr om begreppet samverkan: "Ordet samverkan avser att markera att samarbetet alltid skall vara frŒga om ett šmsesidigt givande och tagande. SamrŒd har ofta anvŠnts i en snŠvare betydelse. Det Šr alltsŒ inte enbart en frŒga om att bereda nŒgon tillfŠlle att ta del av ett visst fšrslag till utbyggnad, utan avsikten Šr att denne skall ges mšjlighet att pŒverka utformningen av fšrslaget genom att belysa det utifrŒn hans kunskaper och erfarenheter." (LŠnsstyrelsen i AB, d.nr 2287-1996).

 

 

LŠnsstyrelsen om konkurrensutsŠttning

 

LŠnsstyrelsen skriver Šven att det finns starka skŠl att noga švervŠga huruvida en LSS-verksamhet bšr konkurrensutsŠttas (d.nr 2121- 00-5259). Som skŠl till det hŠnvisar lŠnsstyrelsen till vad som stŒr i paragraferna fem och sex i LSS om mŒlet med verksamheten.

 

 

Socialministern om konkurrensutsŠttning

 

Socialministern svarade i riksdagen fšrra Œret pŒ en frŒga om konkurrensutsŠttning av LSS-verksamhet (1999/2000:1058). Han sa att det Šr viktigt att kommunerna sŠtter upp tydliga mŒl fšr kvaliteten och att man har en bra kontroll av att kvaliteten upprŠtthŒlls. Kommunerna har alltid det yttersta ansvaret fšr insatserna. Kravet pŒ kontinuitet Šr sŠrskilt viktigt fšr personer med utvecklingsstšrning och autism, sa han.

 

 

Stockholms FUB har en handlingsplan

 

Hšsten 2000 antog Stockholm FUB en "Handlingsplan infšr konkurrensupphandling av verksamheter enligt LSS." Den Šr tryckt som en fyrasidig folder och kan utan kostnad erhŒllas per tel. 08 - 600 16 71. Ur den saxar vi fšljande:

 

"Om en nŠmnd švervŠger att konkurrensutsŠtta en befintlig verksamhet enligt LSS anser FUB att brukarna och deras fšretrŠdare skall ha det avgšrande inflytandet šver om sŒ skall ske elller inte. Detsamma skall gŠlla om nŒgon utifrŒn anmŠler intresse att šverta driftsansvaret fšr en befintlig verksamhet.

- - -

FUB anser att ett avtal mŒste innehŒlla en rŠtt till uppsŠgning frŒn uppdragsgivarens sida om brukarna och deras fšretrŠdare sŒ krŠver dŠrfšr att uppdragstagaren brister i sitt Œtagande och inte omedelbart vidtar rŠttelse. FUB anser ocksŒ att brukarna och deras fšretrŠdare mŒste ha det avgšrande inflytandet šver om ingŒnget avtal ska fšrlŠngas eller inte vid avtalsperiodens slut.

- - -

Om det rŒder olika uppfattningar mellan brukare av en viss verksamhet mŒste stor omsorg Šgnas dialogen med och mellan de beršrda. Kan inte samsyn nŒs mŒste majoritetens uppfattning gŠlla. Minoritetens šnskemŒl fŒr dock inte nonchaleras. OcksŒ fšr dem mŒste godtagbara lšsningar efterstrŠvas.

--- - -

Valfrihet fšr personer med utvecklingsstšrning fšrutsŠtter att man ges konkret och tydlig information och tid att švervŠga alternativ. Valfrihet fšrutsŠtter givetvis ocksŒ att det finns alternativ att vŠlja mellan.

- - -

FUB fšrutsŠtter med stšd av bestŠmmelserna i 14€ LSS att kommunen informerar FUB om sina planer i sŒdan tid att det finns reella mšjligheter att pŒverka dem....FUB accepterar inte att andra handikappfšreningars representanter i ett handikapprŒd fšretrŠder FUB i dessa frŒgor.

- - -

Beršrda brukare och deras fšretrŠdare skall ges information om kommunens planer i sŒ god tid att de hinner att švervŠga vad det innebŠr fšr deras del... FUB anser att brukarna och deras fšretrŠdare skall ha det avgšrande inflytande šver om processen skall drivas vidare eller inte."

 

PS

Av samtliga lŠn i landet Šr Stockholm det mest  privatiserade. €ldre- och handikappomsorgen Šr mest  privatiserad av alla omrŒden med nŠstan 22 procent fšr hela lŠnet.