Artikel i Intra 3/1998.
"Nu tar Halmstads kommun
ett stort kliv framt". S inleder kommunen sitt handikappolitiska program
som r baserat p FN:s standardregler. Visionen r att alla personer med
funktionshinder ska vara delaktiga och jmlika med andra mnniskor. r 2007
hoppas man att visionen ska vara frverkligad fr d firar Halmstad sin
700-riga fdelsedag. Detta str att lsa i den kortversion av programmet som
man utarbetat. Handikapplanen kan bestllas p tel. 035-13 79 13.
Magnus Tideman har hjlpt Halmstads kommun att ta fram det
handikappolitiska programmet. Han r forskare vid Wigforssinstitutet i
Halmstad. Han har i en rad uppmrksammade forskningsrapporter och antologier
underskt resultaten av de senaste rens reformering av stdet till funktionshindrade.
Bland dessa kan nmnas: Perspektiv p funktionshinder och handikapp, 1996. Lever som andra, 1997. Detta r inte en politisk frga, 1997.
Lokala handikappolitiska program
Varfr, hur och till vilken nytta?
Tillkomsten av LSS och kommunaliseringen av omsorgsverksamhet och srskola har medfrt att varje enskild kommun bestmmer hur och p vilket stt std/service och undervisning till mnniskor med funktionsnedsttning ska organiseras och utformas.
Samtidigt med decentraliseringen av ansvaret har det blivit allt tydligare att Sverige mist sin ledande position p en central del av handikappomrdet. Genom lagstiftning mot diskriminering av personer med funktionshinder har lnder som USA och Australien p kort tid kat funktionshindrades tillgnglighet till den offentliga miljn som byggnader, kollektivtrafik etc och kommit lngre n vi.
Vrldens lnder har tagit sig att frverkliga Frenta nationernas "Standardregler fr att tillfrskra mnniskor med funktionsnedsttning delaktighet och jmlikhet"(se rutan). I Sverige ska en nationell handlingsplan presenteras r 1999.
Men fr att standardreglerna ska kunna omsttas i praktisk handling behvs ven lokala handikappolitiska program. Ett sdant handikappolitiskt program ska vara ett politiskt instrument fr styrning av verksamheten och motverkar drigenom att tjnstemnnen formar politiken. Programmet tolkar och konkretiserar de handikappolitiska mlen p den lokala nivn och knyter ihop de centrala intentionerna med den lokala verkligheten. Ett lokalt program r ocks ett stt att fra upp insatserna fr funktionshindrade p den kommunalpolitiska dagordningen (dr de idag ofta lyser med sin frnvaro).
I Halmstads kommun har man arbetat fram ett nytt handikappolitiskt program som baseras p FNs standardregler. Programmet bestr av en policydel som beskriver syfte, synstt och metod och en tgrdsdel dr de 22 standardreglerna bryts ned till kommunal niv med bde inriktningsml och konkreta tgrder under de nrmaste tre ren.
Under nrmare ett rs tid har handikapporganisationer och kommunens samtliga frvaltningar och bolag engagerats i framtagandet av programmet. Kommunens olika samarbetspartners som t ex landsting, lnsstyrelse, hgskola och nringsliv har medverkat genom att ge synpunkter och frslag till inriktning och tgrder. Detta breda arbete har vckt frgan om handikapp i alla delar av den kommunala verksamheten. Resultatet har blivit ett ambitist och vl frankrat program.
Ngra exempel: Standardregel 1 handlar om kad medvetenhet i samhllet om mnniskor med med funktionshinder, om deras rttigheter, behov och mjligheter.
Kommunens inriktningsml r att ka kunskapen om handikapp bland kommuninvnare, politiker, personal, nringsliv mfl och att gra kommunal information tillgnglig fr alla. Bland de konkreta tgrderna finns utbildning om funktionshinder och handikapp fr alla frtroendevalda, anstllda och gode mn, en datorbaserad kunskapsbank med handikappinformation som rr byggfrgor, trafik, utbildning, service, bostder och mycket annat. En rlig temadag om handikapp fr nringslivet ska genomfras, offentliga frelsningar ska arrangeras i samarbete med Hgskolan och en lokal samhllsinformation p ltt svenska ska ges ut regelbundet.
Regel 5 handlar om tillgnglighet till den fysiska miljn men ocks till information och kommunikation. Kommunen ska se till att de egna lokalerna r tillgngliga och verka fr att all offentlig milj blir det p sikt. Alla kommunala verksamheter ska ta fram program fr kad tillgnglighet. Kollektivtrafiken och de lokala massmedierna ska pverkas att gra sina tjnster tillgngliga fr alla. Fr att snabbt kunna frbttra tillgngligheten har kommunen satt av en miljon kronor per r fr att enklare hinder ska kunna undandrjas. Texttelefoner, hrselslingor och anpassade informationssystem som t ex bibliotekskataloger finns ocks p tgrdslistan.
P samma stt som regel 1 och 5 har alla de vriga 20 reglerna inriktningsml och konkreta tgrder. Det handlar om medicinsk vrd och behandling, habilitering och rehabilitering, std och service, utbildning, arbete, ekonomisk och social trygghet, familjeliv och personlig integritet, kultur, rekreation och idrott, religion, kunskap och forskning, policy och planering, lagstiftning, ekonomisk politik, samordning, handikapporganisationer, personalutbildning, granskning och utvrdering, tekniskt och ekonomiskt samarbete samt internationellt samarbete. De flesta livsomrden berrs drmed i programmet. Kommunens olika nmnder och frvaltningar har huvudansvar fr de olika tgrderna och ofta r flera olika frvaltningar berrda av samma tgrd. Som en rd trd gr ocks att alla tgrder ska diskuteras och genomfras i samrd med handikapporganisationerna. Dessutom krvs det ofta nra samarbete med andra myndigheter, organisationer och nringsliv fr att tgrderna ska f effekt.
Att gra kommunen mer handikappvnlig r ingen "snv" handling fr en liten grupp. Alla som bor i kommunen eller kommer dit och besker den kommer att ha nytta av en kad tillgnglighet. Insatser och anpassningar som underlttar fr mnniskor med funktionshinder r med automatik gynnsamma fr alla invnare i kommunen. Att genomfra FN:s standardregler i kommunerna kommer att innebra stora frbttringar fr svl mnniskor med funktionshinder som utan.
Nr handikappolitiska program arbetas fram lyfts handikappfrgorna upp till diskussion bde bland politiker och personal. Det har ett vrde i sig. Men det finns naturligtvis ocks en risk att programmet bara blir "tomma ord" eller en "hyllvrmare". Fr att hlla intresset vid liv krvs aktiva handikapporganisationer som trycker p men ocks att programmet har konkreta, tidsbestmda och utvrderingsbara tgrder. Att genomfra frbttringar krver vilja och engagemang. Genom konkreta insatser kan frdomar och negativa attityder motverkas, hinder undanrjas och avgrande steg mot ett mer tillgngligt och drmed ppnare och mer jmlikt samhlle tas.
r 1993 antog generalfrsamlingen i FN 22 standardregler fr att tillfrskra mnniskor med funktionsnedsttning delaktighet och jmlikhet. Sverige hade, genom tidigare statsrdet Bengt Lindqvist en pdrivande roll fr att f fram dessa regler. Standardreglerna innebr ett moraliskt och politiskt tagande frn staternas sida att gra samhllet tillgngligt i olika avseenden. Syftet med reglerna r att skerstlla att mnniskor med funktionshinder har samma rttigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhllet. Reglerna gller fr mnniskor som har funktionsnedsttningar p grund av fysisk, intellektuell eller syn/hrselskada, medicinska tillstnd eller mentalsjukdomar.
Alla samhllsomrden tcks av de 22 reglerna. (Se INTRA 2/95. Kan bestllas p tel/fax 08-97 11 04.)
Handikappfrbundens samarbetsorgan har pekat p standardreglernas betydelse genom projektet Agenda 22. Mlsttningen r att frm alla kommuner att senast 1999 anta en handikappolitisk plan som utgr frn standardreglerna.
Handikappombudsmannen r ansvarig fr den nationella samordningen och bevakningen av genomfrandet av standardreglerna
Frutsttningar:
1. kad medvetenhet
2. Medicinsk vrd
och behandling
3. Rehabilitering
4. Std och service
Huvudomrden:
5. Tillgnglighet
6. Utbildning
7. Arbete
8. Ekonomisk och
social trygghet
9. Familjeliv och
personlig integritet
10. Kultur
11. Rekreation och
idrott
12. Religion
Genomfrande:
13. Kunskap och forskning
14. Policy och planering
15. Lagstiftning
16. Ekonomisk politik
17. Samordning
18. Handikapporganisationer
19. Personalutbildning
20. Nationell granskning
och utvrdering
21. Tekniskt och
ekonomiskt samarbete
22. Internationellt samarbete