Artikel i Intra 4/2002.

 

 

 

 

 

…kar kostnaderna?

 

 

 

 

Kostnaderna fšr kommunernas socialtjŠnst škade med uppemot sex procent Œr 2001 enligt Socialstyrelsen. Kostnaderna

fšr insatser enligt LSS och LASS (lagen om assistentersŠttning) škade med hela Œtta till nio procent.

I Kalmar vill kommunledningen att omsorgsnŠmnden ska spara ca tvŒ procent, medan nŠmnden anser att den tvŠrtom mŒste fŒ mer pengar. Hela 25 miljoner behšvs utšver ramen fšr insatser enligt LSS.

Fšrvaltningschefen menar att det skett en vŠldigt stor škning pŒ det omrŒdet. Lagen har blivit mer kŠnd och de rŠttsliga grŠnsdragningarna har blivit klarare. Han rŠknar med att det tillkommer 40 personer med rŠtt till bostad med sŠrskild service under de nŠrmaste tre Œren. FrŒgan Šr om inte LSS egentligen Šr ett nationellt ansvar, sŠger han. Ett par Šrenden kan slŒ oerhšrt hŒrt i en enskild kommun.

Detta kan man lŠsa i Kommunfšrbundets tidning KommunAktuellt (33/2002). Men tidningen har inte undersškt hur de škade kostnaderna fšrhŒller sig till summan av de škade inkomsterna frŒn skattevŠxlingen vid kommunaliseringen och de lšpande statsbidragen (som berŠknades utifrŒn antagandet att 100 000 personer skulle fŒ insatser - det blev ca 55 000).