Artikel i Intra 4/2002.
Vad ska en MAS*gra?
Om en person som bor i en bostad med srskild service eller som deltar i en daglig verksamhet behver beska lkare r det landstinget som har ansvar fr den insatsen. Men fr vriga hlso- och sjukvrdsinsatser ansvarar kommunen. Undantag gller fr kommunerna i Stockholms ln, dr landstinget har ansvar fr all hlso- och sjukvrd. MAS:en i lnets kommuner har dock samma ansvar som i landets vriga kommuner.
I varje kommun ska det finnas en sjukskterska som har det vergripande ansvaret fr att hlso- och sjukvrden har god kvalitet och skerhet. Hon kallas fr MAS och ska se till att bestmmelser och regler i form av utarbetade lokala riktlinjer r knda och fljs. Den Medicinskt Ansvariga Sjukskterskan r ven ansvarig fr att personalen har den kompetens som behvs fr de medicinska uppgifterna.
Chefen fr boendet eller den dagliga verksamheten och MAS:en br i samrd klargra hur hlso- och sjukvrdsuppgifterna kan utvas p bsta stt.
MAS:en har ansvar fr att det finns sdana rutiner i boendet eller i den dagliga verksamheten att kontakt tas med lkare eller annan hlso- och sjukvrdspersonal nr tillstndet hos en person fordrar det. Hit rknas ven behovet av tandvrd. (Se Intra nr 2/2000 om rtten till tandvrd.) Hon har ven ansvar fr att en person fr den vrd och behandling som ordinerats av en lkare.
MAS:en skall se till att det finns ndamlsenliga och vl fungerande rutiner runt lkemedelshanteringen. Bland annat r det hon som utfrdar ett skriftligt delegeringsbeslut om vem som fr verlmna lkemedel till en person. Beslutet skall vara personligt och tidsbegrnsat.
Omprvning av en lkemedelsordination ska gras av lkare minst en gng om ret. Det frutstter att denne trffar personen ifrga.
Vid verksamheter som drivs p entreprenad kan MAS eller ngon i entrepenrens verksamhet som har sjukskterskeutbildning ansvara fr den medicinska verksamheten. Detta mste framgr av avtalet. Detsamma torde glla enskild verksamhet enligt 23€ i LSS.
P landstingstiden, fre det LSS infrdes, fanns det en omsorgsverlkare i alla landsting med samma ansvar som en MAS har idag, men som p sina hll ven bedrev sjukvrd. Deras insatser var viktiga vid utflyttningen av de med betydande medicinska behov frn vrdhem till gruppbostder. Det fanns dock de som ansg att vrden vid dessa "medikaliserades" allt fr mycket.
Idag finns uppfattningen att risken r det motsatta. Genom det splittrade ansvaret mellan kommun och landsting (Stockholms ln undantaget) lper vissa boende risken att inte f sina medicinska behov tillgodosedda. S t ex tillhr det undantagen att lkare har fasta tider fr besk p bostder med srskild service och ngra hlsokontroller frekommer mycket sllan (se Intra nr 3/99). Primrvrden tar helt enkelt inte sitt ansvar fr dem som bor i gruppbostder eller arbetar i daglig verksamhet. Man tror att det finns sjukvrdsutbildad personal dr.
Bristerna i hlso- och sjukvrden vid LSS-bostder r betydande och allvarliga. En uppryckning krver att Socialstyrelsen utfrdar freskrifter fr att - som det str i LSS-frordningen - garantera enskilda personer skydd till liv och hlsa. Det ligger ett stort ansvar p mbetsverket att ha frsummat detta. Dessutom mste Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter uppmrksamma dessa bostder srskilt.
Ls mer i:
Socialstyrelsens allmnna rd om medicinskt ansvarig sjukskterska i kommunernas hlso- och sjukvrd, SOSFS 1997:10.
* MAS = medicinskt ansvarig sjukskterska