Artikel i Intra 4/2003.
I februari nsta r trder ett nytt utjmningssystem i kraft som kommer att betyda mycket fr kommunernas handikappomsorg. Det systemet kommer att gra det mindre lnsamt att snla in p LSS-insatserna. Gr man det nd riskerar man bara att det man snlar in gr till andra kommuner som har en frikostigare instllning. En av de drivande bakom den utredning som snickrade ihop utjmningsfrslaget var Mats Pertoft, miljpartist och kommunalrd i Sdertlje. Hr kommer ett portrtt:
Han var med och grejade
LSS-utjmningen
mellan kommunerna!
Antoposofin har en kraftfull banrfrare i Mats Pertoft. Som miljpartist, kommunalrd i Sdertlje och som ledamot i den kommitt som riksdagen tillsatte fr att se ver kommunernas kostnader fr LSS, har han hamnat lngt in i maktens korridorer. Och han vet hur en slipsten ska dras.
Mats Pertofts frsta insats gllde att skapa ett lagligt utrymme fr de lkepedagogiska
verksamheterna i Jrna.
- Jag har lrt mig en sak och det r att det mste finnas ett lagutrymme fr att man ska kunna ndra saker och ting. Efter LSS tillkomst fanns det ju ingen laglig grund fr att placera personer utanfr den egna kommunen. Detta trots att vldigt mnga kommuner gjorde s. Men den saken lyckades vi ndra p.
Redan d diskuterade Mats Pertoft med finansdepartementet hur man skulle frhindra att de kommuner som, likt Sdertlje, hade lockat till sig mnga personer med funktionshinder, inte skulle drabbas av orimliga kostnader nr dessa blev mantalsskrivna dr de bodde.
- De som r framt, som t ex Sdertlje som har all denna verksamhet i Jrna, ska inte drabbas, sger han bestmt. Hr r man duktiga p att dra till sig mnniskor frn hela landet till de lkepedagogiska verksamheterna. Men nr de blir mantalsskrivna hr d kommer verksamheterna att bli ett ekonomiskt hot mot Sdertlje kommun. Fr sex r sedan arbetade en kommitt fram ett frslag som skulle frska lsa den frgan, men det var ett dligt frslag. Man hade till exempel inte rknat med Stockholms stads alla placeringar i Jrna.
Det var Per-Arne Fial hr i Sdertlje som ppekade detta. P s vis kom han med i den nya kommittn och det r han och hans medhjlpare som har arbetat fram det nya frslag som nu trder i kraft.
Mats Pertoft tycker att det r viktigt att man inte hymlar med att handikappomsorgen kostar pengar - och att den mste f gra det.
- Jag frstr att man frn brukarnas och handikapprrelsens sida kan vara rdd fr att man ekonomiserar handikappade. Men menar vi allvar med att alla ska ha rtt till drgliga livsvillkor i det hr samhllet, d mste vi vara beredda att tala om vad det kostar. Man ska inte smussla med det. Det r bttre att vi sger att det kostar s hr mycket. Och vi vet ju alla att LSS kostar skjortan.
Mnga vill att staten ska ta ver kostnaderna fr LSS nu nr kommunerna inte klarar av handikappomsorgen. Men Mats Pertoft r tveksam till detta:
- Jag r kluven. Det r svrt att se hur det skulle fungera. Det r bra att kommunerna kommit nrmare brukarna. Och det verkar krngligt om staten ska finansiera och kommunerna ska utfra. Jag tror att det vore mer sympatiskt om kommunerna fick en bredare skattebas s att man klarar av handikappomsorgen. Det finns ingen ovilja i kommunerna, men det finns fr lite pengar. Men vrt nya system fr skatteutjmning mellan kommunerna r s konstruerat att om man ville flytta ver kostnadsansvaret till staten s skulle det g mycket ltt.
Men Mats Pertoft frnekar att det skulle ha funnits en nskan att frstatliga LSS bakom utredningsfrslaget.
- Det diskuterades i utredningen, men vi kom fram till att den frgan inte lg inom utredningens direktiv, sger han.
Kommunfrbundet har starkt kritiserat rttighetslagstiftningen fr funktionshindrade. Hur ser han sjlv p LSS?
- Jag tycker att det r jttebra att man kan g till domstol om man nekas en insats! sger Mats Pertoft bestmt. Men man mste hitta en balans mellan de rttigheter som skyddar individen och det kollektiva ansvarstagandet som sker i kommunen. Det kollektiva bygger ju alltid p majoriteten, men nr det r frga om en s liten grupp, som dom som omfattas av LSS, d r det viktigt med rttigheter. Dilemmat r att riksdagen och ministrarna gillar att stifta snlla lagar som inte r helt finansierade. Det gller t ex LSS och MAX-taxan p dagis. Nr vi i kommunerna sitter med detta s behver vi en organisation som kan fra vr talan mot regeringen. Och den uppgiften har Kommunfrbundet. Men det r viktigt att vi inte grver skyttegravar. Det hjlper inte att bara sga att vi har fr lite pengar.
Jag berttar att jag varit hos handikappminister Berith Andnor fr en intevju och att hon ansg sig kunna komma verens med kommunerna om pengarna.
- Det undrar jag om kommunfrbundet gr med p, skrattar Mats Pertoft.
Mats Pertoft tror att det nya utjmningssystemet mellan kommunerna kommer att betyda mycket fr att vi ska inse att vi gemensamt mste ta ansvar fr LSS-kostnaderna.
- Det var en mycket konstruktiv stmning i utredningen. Vi fann i klartext att ungefr hlften av landets kommuner tar sitt ansvar nr det gller LSS och att hlften inte gr det. Det fanns mnga intressanta samband. Lgskattekommuner r oftast kommuner som inte har tagit sitt ansvar och vi fann ocks exempel p att personer som behvde std flyttade frn dessa kommuner till hgskattekommuner som tar sitt ansvar. I de kommuner dr det finns en bra verksamhet, dr kar koncentrationen av LSS-insatser. Nu finns ett starkt incitament att ta ansvar fr personerna i LSS personkrets. Samtidigt r systemet s strikt att det inte uppmuntrar till att slsa.
Fr mnga r sedan gick Mats Pertoft p gatorna i Tyskland och demonstrerade tillsammans med Joschka Fischer (som nu r utrikesminister) och Daniel Cohn-Bendit. Hans frldrar flyttade till Tyskland nr han var liten grabb och det var dr han blev politiskt intresserad. Men nr han tervnde till Sverige som ung fann han antroposofin som bttre svarade mot hans civilisationskritiska behov. S smningom blev han ocks, som Joschka Fisher, engagerad i miljpartiet. Och p den vgen r det.
Hans
Hallerfors