Artikel i Intra 4/1998.
S hr var det ju inte tnkt!
Om inte LSS fanns - skulle kommunen d kunna strunta i stdet till personer med funktionshinder och deras anhriga? Nej, d skulle ju socialtjnstlagen trda in. ven den lagen lgger ju kommunen ett ansvar fr funktionshindrade. Men om inte socialtjnstlagen fanns?
Frgan br stllas. Drfr att alltmer verkar det som att de attityder, som ligger bakom stdet till funktionshindrade hmtar sin nring ur rttsjuridiska resonemang mer n ur en ideologisk och moralisk insikt om vad som r den funktionshindrades bsta.
Den mrkliga situationen har nu uppsttt att nr en familj med ett funktionshindrat barn vnder sig till kommunen fr att f std, s r den frsta frga som stlls p frvaltningskontoret inte "Hur ska vi p bsta stt kunna sttta den hr familjen och deras funktionshindrade barn?", utan istllet "Vilka krav kan den hr familjen stlla p oss med std av LSS?". Det hela blir ett juridiskt spel dr kommunen ser familjen som motspelare. Detta bemtande av anhriga eller gode mn skiljer sig starkt frn hur vi vanligtvis blir bemtta nr vi behver samhllets std och hjlp. Jmfr t ex med en vrdcentral - r man sjuk s fr man hjlp utan att behva hnvisa till paragrafer.
Frldrarna, som frhoppningsvis r stolta och glada ver de framsteg som barnet gr trots sitt funktionshinder, hamnar pltsligt i en situation dr det viktiga blir att vertyga kommunens eller frskringskassans tjnstemn om hur lite barnet klarar av och hur elndig familjens situation r.
De strsta frlorarna i detta spel om lagtolkningar, om vad som r rttigheter enligt LSS, hur mnga timmars std som behvs o s v, r nd inte de som tvingas spela med.
De strsta frlorarna r de som inte deltar. De som inte vet vilka rttigheter de har och som inte vet vem p frvaltningskontoret som man ska vnda sig till. Drfr visar alltfler rapporter att stdet till funktionshindrade, frn frskoleldern och uppt, fr en allt ojmlikare profil. De som har kunskap, tid och ork att fylla sin roll som motspelare till LSS-handlggare, studierektorer och andra, de fr fr det mesta ett bra std. Medan de andra fr nja sig med mindre.
S var det ju inte tnkt!
Allt fler kommuner frvxlar handikappomsorg med ldreomsorg. P servicehusen blir det allt vanligare med unga personer med funktionshinder. Ibland bor utvecklingsstrda i en separat grupp i servicehuset. Organisatoriskt, personalmssigt och lokalmssigt likstlls funktionshinder med lderdomssvaghet p samma stt som det var i vrt land en gng i tiden. FUB har protesterat mot detta. Socialstyrelsen ser inte en sdan sammanblandning som nskvrd. nd fortstter det.
Mnga kommuner drar dessutom in frestndartjnster p gruppbostder, anstller outbildad eller fr andra omsorger utbildad personal och bygger allt strre gruppbostder.
S var det ju inte tnkt!
Meningen med kommunaliseringen av omsorgerna var att den utvecklingsstrde skulle bli en fullgod samhllsmedborgare. Det var tnkt att de anhriga skulle f nra till ett insiktsfullt och fullgott std. Det var meningen att kommunerna skulle ta sitt fulla ansvar fr att leva upp till andan i LSS: "f mjlighet att leva som andra".
S var det tnkt.
Det faller ett tungt ansvar p bde Socialstyrelsen och lnsstyrelserna fr den nedrustning av stdet till utvecklingsstrda och andra funktionshindrade, som nu sker. Socialstyrelsen har inte tagit vara p sin mjlighet och skyldighet att utfrda freskrifter om verkstlligheten av LSS och lnsstyrelserna har inte - med vissa undantag - fullfljt sitt uppdrag att utva tillsyn genom inspektioner eller p annat stt se till att lagen fljs.