Artikel i Intra 4/1999.

 

 

 

 

 

 

…ppna fšnstret mot vŠrlden!

 

 

 

Av Tom Weegar, ombudsorganisatšr pŒ Centrum fšr lŠttlŠst

 

 

 

Det kommer ett fšnsterkuvert med posten. I kuvertet finns svaret pŒ din ansškan om fŠrdtjŠnstresor till arbetet. Men hur du Šn anstrŠnger dig, sŒ kan du inte fšrstŒ om det Šr ett "ja" eller "nej", som du har fŒtt.

"FramstŠllningen om bistŒnd enligt socialtjŠnstlagen beviljas i form av fŠrdtjŠnst enligt ovan."

SΠstod det i brevet.

Du Šr inte bara utestŠngd frŒn mšjligheten att fšrstŒ och att pŒverka. Du har ocksŒ underkŠnts genom ett sprŒk som Šr svŒrt att lŠsa och fšrstŒ.

 

 

Var fjŠrde har lŠs-problem

 

Vi Šr alla stŠndigt omgivna av texter. Vi lŠser tidningar, bšcker, recept, tidtabeller, reklam, manualer, skyltar mm. LŠsning Šr ingen exklusiv hobby. Det Šr mer Šn sŒ. LŠsning Šr allt frŒn en stunds avkoppling till en fšrutsŠttning fšr ett verkligt samhŠllsdeltagande. Genom bšcker och tidningar fŒr vi veta hur andra tŠnker, vi fŒr en bild av hur omvŠrlden fungerar. Genom bšcker fšrstŒr vi andra och oss sjŠlva bŠttre.

Sverige ligger i topp vad gŠller lŠskunnighet. €ndŒ har ungefŠr var fjŠrde vuxen svensk problem med att fšrstŒ mŒnga av de texter de mšter i sin vardag, och en halv miljon har stora problem pŒ grund av funktionshinder. Det kan vara dyslektiker, invandrare, personer med afasi eller personer med utvecklingsstšrning.

Fšr den som Šr utestŠngd frŒn den information som lŠsning ger, riskerar omvŠrlden att bli liten och obegriplig.

Som det Šr nu Šr lŠmnas nŒgra hundra tusen svenskar utanfšr.

 

 

Alla har rŠtt att lŠsa om sport

 

Myndigheter borde inse att ocksŒ medborgare med lŠssvŒrigheter har samma rŠttigheter som andra. En undersškning gjord av 8 SIDOR visade att ytterst fŒ utvecklingsstšrda personer fšrstod kommunernas fŠrdtjŠnstbeslut. Hur rimmar det med intentionerna i LSS?

Dagstidningarna informerar och roar, men pŒ ett sprŒk som Šr fšr svŒrt fšr mŒnga. Alla har rŠtt att lŠsa om politik, sport och kultur. Tidningarna kan t.o.m. tjŠna pengar pŒ nya prenumeranter om de bjuder in nya lŠsare.

Och bankernas och fšrsŠkringsbolagens alla fin-stilta texter ger nog de flesta en upplevelse av att ha lŠssvŒrigheter.

 

 

Det hŒller pŒ att hŠnda nŒgot

 

Fšrre kommunchefen i NynŠshamn brukade returnera alltfšr byrŒkratiska och krŒngligt formulerade skrivelser med kommentaren "LŠst men ej fšrstŒtt". Om fler fšljde hans exempel kanske vi slapp sŒdant som "framstŠllningen om bistŒnd enligt socialtjŠnstlagen beviljas i form av fŠrdtjŠnst enligt ovan".

Och det hŒller pŒ att hŠnda nŒgot. Det Šr inte bara Centrum fšr lŠttlŠst som ger fler chansen att lŠsa och fšrstŒ.

Samhalls personaltidning PŒ GŒng gŒr ut till samtliga 29 000 anstŠllda. Den Šr sedan fšrra hšsten helt och hŒllet lŠttlŠst.

Gefle Folkblad sammanfattar varje sšndag veckans nyheter pŒ lŠtt svenska.

Sšrmlands landsting skickar ut tidningen Sšrmlandtinget till alla hushŒll i lŠnet. I den finns det numera en bilaga med lŠttlŠsta sammanfattningar.

Allt fler - personal i socialtjŠnsten, journalister och andra - gŒr olika kurser fšr att lŠra sig att skriva lŠttlŠst.

 

 

MŒnga behšver en fšrmedlare

 

OcksŒ den som inte kan lŠsa ska ha tillgŒng till viktig information och uppleva den spŠnning, lust och glŠdje som finns i skšnlitteratur. MŒnga utvecklingsstšrda personer och andra behšver hjŠlp av en personal eller anhšrig - en fšrmedlare - som kan lŠsa texten hšgt, fšrklara innehŒllet. Fšr personalen inom gruppbostŠder och daglig verksamhet Šr det en mycket viktig arbetsuppgift.

Det Šr egentligen inte sŒ krŒngligt. Om vi tŠnker oss in i t ex en utvecklingsstšrd lŠsares situation, sŒ skriver vi inte "beviljas". Vi vŠljer att utrycka oss sŒ att (nŠstan) alla kan fšrstŒ:

"Vi har bestŠmt att du ska fŒ fŠrdtjŠnst."

De var ju det som kommunen menade - och borde ha skrivit.