Artikel i Intra 1/2003.

SEMESTER

Ska det behöva vara så krångligt

att ta sig till stranden?

Av Olle Fellenius, f. kammarrättsråd o. förbundsjurist, Bromma

De flesta medborgare kan bestämma sig för att åka på semester utan någon komplicerad beslutsprocess. Men för en person, som på grund av ett funktionshinder är beroende av hjälp på resan, gäller det att tränga sig igenom en mycket snårig rättstillämpning. Och det är långt ifrån alltid som en planerad resa kan bli av.

LSS innehåller en uppräkning av de insatser som en person kan få med stöd av lagen. De insatser som kan behövas under en resa är insatserna ledsagarservice, personlig assistans och korttidsvistelse utanför det egna hemmet.

Sök flera insatser

Det kan vara klokt att inte begränsa en ansökan till endast en insats. En person gör t. ex. en ansökan om personlig assistans under en resa. Socialnämnden beslutar att avslå ansökan därför att det inte finns förutsättningar för att bevilja personlig assistans. Det är inte självklart att nämnden i sådana fall prövar om det finns förutsättningar för att bevilja ledsagarservice. Det kan därför vara viktigt att i ansökan noga tala om vad slags hjälp som behövs och ange det man i första hand önskar, t. ex. personlig assistans, men också ange att man i andra hand ansöker om att få hjälpen i form av ledsagarservice eller kanske korttidsvistelse.

Goda levnadsvillkor

Det är sällan som behovet av hjälp under resan i och för sig blir ifrågasatt. Däremot bedöms ofta om resan behövs för att personen ska uppnå sådana "goda levnadsvillkor", som det står om i 7 § LSS.

Den fråga som då ofta diskuteras är hur ofta en person ska ha rätt att få hjälp till en resa för att uppnå goda levnadsvillkor. Att göra en längre semesterresa varje år är enligt flera domslut inte avgörande för goda levnadsvillkor. Men speciella förhållandena kan vara betydelsefulla i det enskilda fallet. Någon klar praxis finns inte. Ibland diskuteras hur personens fritid ser ut i hemmamiljön.

Hänsyn kan tas till att resan har ett speciellt syfte. Resor har t. ex. beviljats för besök hos en släkting eller för att det känts viktigt att få göra samma resa som kompisarna och tillsammans med dessa.

Får inte vara sjukvård

Det har i några fall haft betydelse att en person, t. ex en reumatiker, kan må väl av att få komma till varmare trakter. Men sjukgymnastik räknas som sjukvårdande insatser, som kommunen inte ska ha några kostnader för. Gränsdragningen kan här vara svår. Det gäller med andra ord att i intyg och argumentering göra en klar gräns mot sjukvårdsinsatser.

Förmyndarmentalitet

Resor utomlands bedöms ibland strängare än andra resor. En sådan bedömning kan knappast betecknas som annat än ett utryck för en förmyndarmentalitet. Det kan, när det gäller resor inom EU, också ifrågasättas om skillnaden överensstämmer med andan i EU-rätten.

Ledsagarservice

I domstolarnas motiveringar brukar framhållas att ledsagarservice är en insats som främst bör ges i närmiljön, men att ledsagarservice i undantagsfall kan ges under t. ex en resa. Det finns dock många fall då ledsagarservice beviljats under semesterresor.

Någon konsekvent linje i rättstillämpningen kan inte utläsas. Förhållandena i de enskilda fallen är som sagt mycket olika. I vart fall bör inte ett avslag med motiveringen att ledsagarservice främst gäller närmiljön accepteras. Det är all anledning att överklaga ett sådant beslut.

Personlig assistans

Den som har rätt till personlig assistans har rätt att få allt personligt stöd, således även ledsagning, i form av personlig assistans. Ansökningar om personlig assistans under resor gäller ofta personer som redan har personlig assistans och behöver tillfälligt utöka denna under resan. Det är därför inte meningsfullt att från rättsfall där insatsen beviljats försöka utläsa någon skillnad mellan rätten till ledsagarservice och personlig assistans under resor.

Det krävs särskilda skäl för att få personlig assistans i skolan. En elev som hade elevassistans under skoltid beviljades utökad assistans under en resa med samma tid som hon skulle ha fått assistans i skolan. Hon hade behov av hjälp, oberoende av om hon var på resa eller inte, under den tid som hon vanligen gick i skola. För assistans under resan krävdes inte särskilda skäl. Här blev det inte fråga om att bedöma om hon behövde göra en resa för att uppnå goda levnadsvillkor.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

I propositionen till LSS sägs att korttidsvistelse innebär att en funktionshindrad person, tillfälligt under en kortare eller längre tid, vistas på ett korttidshem, hos en familj eller deltar i en lägerverksamhet eller i en kortkurs. "Lägerverksamhet" kan tolkas mycket vitt, och det är inte någon tvekan om att ett stöd under en semesterresa kan ges såsom korttidsvistelse.

Insatsen korttidsvistelse skiljer sig på flera sätt principiellt från ledsagarservice och personlig assistans. I de sistnämnda insatserna är det endast personalkostnader som en kommun måste stå för. Ifråga om korttidsvistelse kan det därutöver vara den enskildes kostnader för resor och logi m. m.

Det finns inte något formellt hinder för att en ledsagare eller personlig assistent följer med på en korttidsvistelse. Man kan med andra ord kombinera insatserna.

I propositionen sägs vidare följande: "Genom korttidsvistelsen skall anhörig kunna ges avlösning och utrymme för avkoppling. För den funktionshindrade personen kan korttidsvistelsen både tillgodose behov av miljöombyte och rekreation och ge möjlighet till personlig utveckling."

I vissa avgöranden har domstolarna gett detta uttalande den innebörden att en förutsättning för rätt till korttidsvistelse är att det ska föreligga både ett behov av avlösning för en anhörig och ett behov av miljöbyte för personen med funktionshinder.

En konsekvens av det skulle då vara att en familj med ett mycket vårdkrävande barn inte skulle ha rätt till korttidsvistelse för barnet, om detta har det bra hemma. Detta oavsett om föräldrar och syskon behöver avlösning. Man kan lugnt påstå att detta inte varit syftet med bestämmelsen om korttidsvistelse. Ett avslag med motiveringen att de båda förutsättningarna inte är uppfyllda bör således inte accepteras, utan det är även här all anledning att överklaga beslutet.

Det finns också åtskilliga avgöranden där den enda förutsättningen varit antingen att en anhörig behövt avlösning eller att personen med funktionshinder behövt miljöombyte.

Retroaktiv ersättning

Det är vanligt att ett domstolsbeslut att bevilja en insats kommer så sent att resan redan ägt rum eller skulle ha ägt rum.

Om resan inte blivit av kan man givetvis inte begära någon ersättning från kommunen. Om man beviljats en insats och utfört resan och haft utgifter för den beviljade insatsen är kommunen skyldig att betala i efterhand. Men det ska vara en utgift för just den insatsen som beviljats. Om man t. ex. beviljats ledsagarservice och inte haft någon utgift för ledsagare men betalat lägeravgift, är det således inte möjligt att kräva kommunen på ersättning.