Artikel i Intra nr 1/2005.
Hur upplever frldrarna
LSS-handlggaren?
Hur njda r frldrarna med det std de fr till deras funktionshindrade barn?
Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland har intervjuat 21 familjer och skickat en enkt till 150 familjer med funktionshindrade barn i fem kommuner i lnet och tta stadsdelar i Gteborg. Ca 80% svarade.
Av dessa var de som fick insatsen korttidshem minst njda - bara 65%. 76% av de som hade en stdfamilj var njda och lika mnga av de som fick eftermiddagstillsyn. 92% var njda med sin kontaktperson och 100% med sin ledsagare!
Mnga frldrar undrade vad LSS-handlggarens roll var. "r de bara administratrer?" "P vems sida str de i familjens stndiga kamp fr sitt barn?" "Nog kunde de hra av sig ngon gng och visst borde de frst att ven syskonen har behov av std av olika slag." Mnga frldrar efterlyste mer empati och bttre kunskaper (!) och ngra uttryckte att de knde sig ifrgasatta av handlggaren.
Socialnmnderna ansg att LSS-handlggaren, utver beslutsfattande, ven skall flja upp sitt beslut minst en gng per r och vid behov oftare. En nmnd svarade att handlggaren ven har ansvar fr att samordna insatserna och en annan nmnd ansg att kartlggning av framtida behov ingr i uppdraget.
Ingen av elva tillfrgade handlggare ansg att de hade ett tydligt formulerat uppdrag utver myndighetsutvningen. Ingen av dem ansg att sparkraven i kommunen hade drabbat deras omrde. Politikerna vet att LSS r en rttighetslag, men det r tungt fr LSS-handlggarna att alltid f hra att deras omrde r s kostsamt. Politikerna i de strre kommunerna frvntade sig en hgre grad av kostnadsmedvetenhet n politikerna i sm kommuner.
Ansvaret fr att verkstlla ett beslut ligger i regel p andra n p LSS-handlggaren - ofta en s k utfrare. Det innebr att informationen dem emellan mste fungera annars leder det till frseningar.
En del handlggare ansg att det att det var svrt att f fram kunskaper om hur lagen skall tolkas och tillmpas inom den egna frvaltningen. Mnga ringer och rdfrgar handlggare p lnsstyrelsen.
Lnsstyrelsen anser att handlggarna ofta har otillrckliga resurser. De har fr lite tid till sitt frfogande fr varje rende och de har ofta dliga kunskaper om det aktuella funktionshindret och om de konkreta insatser som kan erbjudas. - Det r ju en allvarlig kritik och man undrar vad lnsstyrelsen tnker gra t det.
Lnsstyrelsen har ven uppfattningen att handlggarna ofta r mycket solidariska med sin arbetsgivare. "De beklagar, men har samtidigt frstelse fr att resurserna inte rcker till".
Det lter p mig som om handlggarna har valt eller knt sig tvingade att vlja sida. Hr finns tydligen ringa utrymme fr solidaritet med den utsatta familjen.
Av en professionell handlggare krver man frmgan att balansera flera roller samtidigt - bde solidaritet med arbetsgivaren och med den hjlpskande.
Tyngdpunktsfrskjutningarna dem emellan skall vara flexibel och avgras av karaktren i varje enskilt fall. Att ensidig ta parti fr den ena parten leder till en kad frustration infr uppdraget, otrivsel och avskrmning frn den verklighet som man r satt till att hantera.
Sjlvfallet vore det nskvrt - som lnsstyrelsen skriver - att de politiskt ansvariga och de ansvariga cheferna i strre utstrckning lyssnade p handlggarna. Men det rcker inte fr att lsa problemet med de dubbla rollerna. Lnsstyrelsen borde med samma tyngd hvda att handlggarna i strre utstrckning skall lyssna p frldrarna.
Endast tre av de 21 frldrarna visste att de har rtt att f en individuell plan fr insatserna. Detta trots att de flesta handlggarna uppger att de informerar om den rtten. Bttre kan man vl inte illustrera hur svrt det r att ge information och ta emot information!
Det r drfr inte s konstigt att de flesta frldrarna upplever stora brister i samordningen av insatserna. En frlder berttar att hon har 14 personer att hlla kontakt med!
Lnsstyrelsen menar att det inte r ndvndigt att just handlggaren skall svara fr all samordning och bli "spindeln i ntet", men handlggaren mste knna ett ansvar fr att ngon tar p sig den rollen. Den statliga "rd-och-std-utredningen" har nyligen lagt fram ett frslag om att en av dem som ger rd och std skall kunna utses som samordnare.
Av de 21 familjerna var det bara tv som uttryckte optimism och tillfrsikt nr det gller barnens framtid. Fyra sa att de inte orkar eller vgar tnka p framtiden - de har fullt upp med att klara vardagen. Sex familjer var oroade av att det saknas bostder med srskild service. Mnga var oroliga fr det hrdnande samhllsklimatet och omvrldens attityder.
Lnsstyrelsen anser att socialtjnsten br se allvarligt p att det endast var tv av 21 familjer som knde tillfrsikt infr deras barns framtid. - Det r bara att instmma. Det kan inte tolkas p annat stt n att frldrarna inte knner ngot frtroende fr kommunen. Varje organisation vet idag att det viktigaste fr framgng r att vinna kundernas frtroende och att man gr det genom att visa goda kunskaper och ett gott bemtande.
Lnsstyrelsen skriver i frordet att dess frhoppning r att denna rapport kan bidra till att lyfta fram viktiga frgor till diskussion, bde i den politiska ledningen, bland chefer, handlggare och andra som r berrda av frgorna.
Denna "hllning" hos lnsstyrelsen i Vstra Gtaland tycker jag r alldeles fr modest. Rapporten borde naturligtvis skickas med ett vlformulerat missiv till varje kommun/stadsdelsnmnd med anmodan om dess yttrade om vad lnsstyrelsen framfr i rapporten. Dessutom borde de organisationer i lnet som r inriktade p funktionshindrade barn beredas tillflle yttra sig.
Men lnsstyrelsens initiativ r lovvrt. Varje lnsstyrelse i landet borde gra likadant!
Karl Grunewald
Ls mer:
Lnsstyrelsen, V Gtaland. Frldrastd och LSS-handlggarens roll. 20 sidor. Rapport 2004:58. Bestlls frn: www.o.lst.se
Klicka p "Rapport".
Utan kostnad s lngt upplagan rcker.