Artikel i Intra nr 1/2005.

 

 

 

 

Hur upplever fšrŠldrarna 

LSS-handlŠggaren?

 

 

 

Hur nšjda Šr fšrŠldrarna med det stšd de fŒr till deras  funktionshindrade barn?

 

LŠnsstyrelsen i VŠstra Gštaland har intervjuat 21 familjer och skickat en enkŠt till 150 familjer med funktionshindrade barn i fem kommuner i lŠnet och Œtta stadsdelar i Gšteborg. Ca 80% svarade.

 

Av dessa var de som fick insatsen korttidshem minst nšjda - bara 65%. 76% av de som hade en stšdfamilj var nšjda och lika mŒnga av de som fick eftermiddagstillsyn. 92% var nšjda med sin kontaktperson och 100% med sin ledsagare!

 

 

HandlŠggarnas diffusa uppdrag

 

MŒnga fšrŠldrar undrade vad LSS-handlŠggarens roll var. "€r de bara administratšrer?" "PŒ vems sida stŒr de i familjens stŠndiga kamp fšr sitt barn?" "Nog kunde de hšra av sig nŒgon gŒng och visst borde de fšrstŒ att Šven syskonen har behov av stšd av olika slag." MŒnga fšrŠldrar efterlyste mer empati och bŠttre kunskaper (!) och nŒgra uttryckte att de kŠnde sig ifrŒgasatta av handlŠggaren.

 

SocialnŠmnderna ansŒg att LSS-handlŠggaren, utšver beslutsfattande, Šven skall fšlja upp sitt beslut minst en gŒng per Œr och vid behov oftare. En nŠmnd svarade att handlŠggaren Šven har ansvar fšr att samordna insatserna och en annan nŠmnd ansŒg att kartlŠggning av framtida behov ingŒr i uppdraget.

 

Ingen av elva tillfrŒgade handlŠggare ansŒg att de hade ett tydligt formulerat uppdrag utšver myndighetsutšvningen. Ingen av dem ansŒg att sparkraven i kommunen hade drabbat deras omrŒde. Politikerna vet att LSS Šr en rŠttighetslag, men det Šr tungt fšr LSS-handlŠggarna att alltid fŒ hšra att deras omrŒde Šr sŒ kostsamt. Politikerna i de stšrre kommunerna fšrvŠntade sig en hšgre grad av kostnadsmedvetenhet Šn politikerna i smŒ kommuner.

 

Ansvaret fšr att verkstŠlla ett beslut ligger i regel pŒ andra Šn pŒ LSS-handlŠggaren - ofta en s k utfšrare. Det innebŠr att informationen dem emellan mŒste fungera annars leder det till fšrseningar.

 

En del handlŠggare ansŒg att det att det var svŒrt att fŒ fram kunskaper om hur lagen skall tolkas och tillŠmpas inom den egna fšrvaltningen. MŒnga ringer och rŒdfrŒgar handlŠggare pŒ lŠnsstyrelsen.

 

 

LŠnsstyrelsen om handlŠggarna

 

LŠnsstyrelsen anser att handlŠggarna ofta har otillrŠckliga resurser. De har fšr lite tid till sitt fšrfogande fšr varje Šrende och de har ofta dŒliga kunskaper om det aktuella funktionshindret och om de konkreta insatser som kan erbjudas. - Det Šr ju en allvarlig kritik och man undrar vad lŠnsstyrelsen tŠnker gšra Œt det.

 

LŠnsstyrelsen har Šven uppfattningen att handlŠggarna ofta Šr mycket solidariska med sin arbetsgivare. "De beklagar, men har samtidigt fšrstŒelse fšr att resurserna inte rŠcker till".

 

Det lŒter pŒ mig som om handlŠggarna har valt eller kŠnt sig tvingade att vŠlja sida. HŠr finns tydligen ringa utrymme fšr solidaritet med den utsatta familjen.

 

 

Flera roller samtidigt

 

Av en professionell handlŠggare krŠver man fšrmŒgan att balansera flera roller samtidigt - bŒde solidaritet med arbetsgivaren och med den hjŠlpsškande.

 

Tyngdpunktsfšrskjutningarna dem emellan skall vara flexibel och avgšras av karaktŠren i varje enskilt fall. Att  ensidig ta parti fšr den ena parten leder till en škad frustration infšr uppdraget, otrivsel och avskŠrmning frŒn den verklighet som man Šr satt till att hantera.

 

SjŠlvfallet vore det šnskvŠrt - som lŠnsstyrelsen skriver - att de politiskt ansvariga och de ansvariga cheferna i stšrre utstrŠckning lyssnade pŒ handlŠggarna. Men det rŠcker inte fšr att lšsa problemet med de dubbla rollerna. LŠnsstyrelsen borde med samma tyngd hŠvda att handlŠggarna i stšrre utstrŠckning skall lyssna pŒ fšrŠldrarna.

 

 

Bristande samordning

 

Endast tre av de 21 fšrŠldrarna visste att de har rŠtt att fŒ en individuell plan fšr insatserna. Detta trots att de flesta handlŠggarna uppger att de informerar om den rŠtten. BŠttre kan man vŠl inte illustrera hur svŒrt det Šr att ge information och ta emot information!

 

Det Šr dŠrfšr inte sŒ konstigt att de flesta fšrŠldrarna upplever stora brister i samordningen av insatserna. En fšrŠlder berŠttar att hon har 14 personer att hŒlla kontakt med!

 

LŠnsstyrelsen menar att det inte Šr nšdvŠndigt att just handlŠggaren skall svara fšr all samordning och bli "spindeln i nŠtet", men handlŠggaren mŒste kŠnna ett ansvar fšr att nŒgon tar pŒ sig den rollen. Den statliga "rŒd-och-stšd-utredningen" har nyligen lagt fram ett fšrslag om att en av dem som ger rŒd och stšd skall kunna utses som samordnare.

 

 

Oro fšr framtiden

 

Av de 21 familjerna var det bara tvŒ som uttryckte optimism och tillfšrsikt nŠr det gŠller barnens framtid. Fyra sa att de inte orkar eller vŒgar tŠnka pŒ framtiden - de har fullt upp med att klara vardagen. Sex familjer var oroade av att det saknas bostŠder med sŠrskild service. MŒnga var oroliga fšr det hŒrdnande samhŠllsklimatet och omvŠrldens attityder.

 

LŠnsstyrelsen anser att socialtjŠnsten bšr se allvarligt pŒ att det endast var tvŒ av 21 familjer som kŠnde tillfšrsikt infšr deras barns framtid. - Det Šr bara att instŠmma. Det kan inte tolkas pŒ annat sŠtt Šn att fšrŠldrarna inte kŠnner nŒgot fšrtroende fšr kommunen. Varje organisation vet idag att det viktigaste fšr framgŒng Šr att vinna kundernas fšrtroende och att man gšr det genom att visa goda kunskaper och ett gott bemštande.

 

 

LŠnsstyrelsen ligger lŒgt

 

LŠnsstyrelsen skriver i fšrordet att dess fšrhoppning Šr att denna rapport kan bidra till att lyfta fram viktiga frŒgor till diskussion, bŒde i den politiska ledningen, bland chefer, handlŠggare och andra som Šr beršrda av frŒgorna.

 

Denna "hŒllning" hos lŠnsstyrelsen i VŠstra Gštaland tycker jag Šr alldeles fšr modest. Rapporten borde naturligtvis skickas med ett vŠlformulerat missiv till varje kommun/stadsdelsnŠmnd med anmodan om dess yttrade om vad lŠnsstyrelsen framfšr i rapporten. Dessutom borde de organisationer i lŠnet som Šr inriktade pŒ funktionshindrade barn beredas tillfŠlle yttra sig.

 

Men lŠnsstyrelsens initiativ Šr lovvŠrt. Varje lŠnsstyrelse i landet borde gšra likadant!

                                                                                                             Karl Grunewald

 

LŠs mer:

 

LŠnsstyrelsen, V Gštaland. FšrŠldrastšd och LSS-handlŠggarens roll. 20 sidor. Rapport 2004:58. BestŠlls frŒn: www.o.lst.se

Klicka pΠ"Rapport".

Utan kostnad sŒ lŒngt upplagan rŠcker.