En 30-Śrig lindrigt utvecklingsstšrd och ršrelse-hindrad kvinna som bor i en gruppbostad i Kiruna ville resa och hŠlsa pŚ sin kusin i Stockholm. De var jŠmngamla och hade vuxit upp tillsammans, men inte trŠffats under de tio Śr som kusinen bott i Stockholm. Hon sškte om ledsagare under vistelsen i Stockholm. RiksfŠrdtjŠnst med ledsagare fšr sjŠlva resan hade hon redan beviljats.
Kommunen avslog. Det finns inga sŠrskilda skŠl fšr en sŚdan hŠr semesterresa. Hon lever under goda levnadsvillkor med ett socialt nŠtverk.
LŠnsrŠtten tyckte som kommunen, men kammarrŠtten beviljade henne ledsagare: Hon ska kunna leva som andra och dŚ bšr hon Šven kunna fšreta en resa som denna, skrev man. Hon har ej heller gjort nŚgon resa som denna tidigare eller fŚtt sitt behov av rekreation och miljšombyte tillgodosett pŚ annat sŠtt.
Som i andra liknande mŚl ser man hur viktigt det Šr att man refererar de švergripande mŚlen om jŠmlikhet i levnadsvillkoren och full delaktighet i samhŠllslivet.
KammarrŠtten Sundsvall 2001-06-01, mŚl 2532-