Artikel i Intra 2/2000.
- det r inte kulturella skillnader som avgr!
Av Ammar Makboul
Ska funktionshindrade
personer med invandrarbakgrund behva ha srskilt std?
Ska bemtandet anpassas
till deras bakgrund?
Det gller ju fr invandrarna som alla andra att ta seden dit man kommer, lra sig svenska och anamma den svenska kulturen.
Frgestllningarna runt invandrare och funktionshinder fokuseras i dag p kulturella skillnader. Det skapar negativa frestllningar om annorlundaskap. Frutsttningarna fr att delta i samhllslivet, att komma in p arbetsmarknaden eller att gra sig frstdd, berknas i hur stora de kulturella skillnaderna r. Men det resonemanget r frrdiskt. Det utgr frn frestllningen om invandrarens kulturella egenheter och gr dessa mnniskor maktlsa.
Den tilldelade rollen som annorlunda leder till utanfrskap och detta utanfrskap frklaras med invandrarens egen attityd. Det blir d inte samhllets fel utan invandrarens om denne stndigt misslyckas med att etablera sig i samhllsgemenskapen. Utanfrskapet betraktas som knnetecknande fr invandrarens envisa vilja att frbli invandrare. Yttre sociala faktorer som exempelvis diskriminering, frdomar och bemtandefrgor vgs inte in.
Denna syn p mnniskor med annan etnicitet och deras villkor i samhllet vilar p kulturaliserande frklaringsmodeller. terverkningarna blir nya vxande sociala motsttningar med segregation och diskriminering som frtecken.
Kulturaliserande orsakssamband innebr att de svrigheter funktionshindrade mnniskor med invandrarbakgrund stlls infr frklaras som kulturellt betingade. Tendensen att betona kulturella skillnader vilar p resonemang om bra (utvecklade) och dliga (underutvecklade) kulturtraditioner. Detta frsvrar mtet med funktionshindrade invandrare och deras familjer. Individen ogillar att f sin bakgrund och kultur ogiltigfrklarad. Mtet frsvras nr frutsttningarna fr kommunikation betraktas som hinder som mste vervinnas, d v s nr kultur stlls mot kultur.
Men det r den sociala miljn som prglar mnniskans tillvaro och drmed hennes frutsttningar i allmnhet. Inte den kulturella bakgrunden.
Av den anledningen kan en kulturtradition i sig varken skapa eller fresprka ngon handikappolitik. Det finns inget i den svenska mentaliteten som, i en global jmfrelse, skulle gra svensken mer frstende och bttre instlld till personer med funktionshinder. Dremot har samhllet tillsammans med handikapprrelsen skapat frutsttningar fr en banbrytande handikappsyn. Dagens miljrelaterade syn p handikapp gr tillbaka p en lng och mdosam utveckling som p allvar brjade ta skepnad frst p 70-talet. Frgor som handlar om funktionshindrades tillgnglighet, delaktighet och medbestmmande vilar p samhllsmoraliska och drmed politiska frgestllningar. Dessa har varit oavhngiga frn den svenska kulturen.
Fram till 60-talet knnetecknades den svenska handikappsynen av socialdarwinism. Den samhllsmoraliska uppgrelsen med den socialdarwinistiska handikappsynen ligger bara tv till tre decennier bort. Sverige betraktade sina funktionshindrade medborgare ur rashygieniska aspekter. tgrderna gick ut p att skydda samhllet frn de sinnessla som ansgs frorsaka sedefrdrv i samhllet och skador p den svenska folkstammen (i frhllande till vad som d var den svenska kulturtraditionen). Det socialdarwinistiska handlingsprogrammet mot mnniskor med svra funktionshinder motiverades frmst utifrn rashygienska, moraliska och kriminalpolitiska skl.
Synen p funktionshinder r allts beroende av sociala faktorer. Handikappbegreppet r konstruerat efter samhllets svar p handikappfrgor. Nr det gller frgestllningarna om invandrarskap och funktionshinder br bristerna betraktas utifrn de erfarenheter, kunskaper och den kamp handikapprrelsen fretrder. Att funktionshindrade mnniskor med invandrarbakgrund och deras familjer befinner sig i ett dubbelt utanfrskap, r ngot som idag f ifrgastter. Funktionshindrade och invandrare mter stora hinder fr delaktighet i samhllslivet. I kombination frstrker de varandras effekter.
Problemet uppstr nr bemtandet av deras situation kulturaliseras. D begrnsas frstelsehorisonten. Konsekvensen gr bemtandet av gruppens situation ondigt komplicerat. Fr de funktionshindrade och deras familjer, blir situationen naturligtvis nnu mer pfrestande. ven om frgorna kring mnniskor med funktionshinder och invandrarskap r sammansatta, tror jag att svrigheterna som uppstr i mtet kan verbryggas utifrn relativt enkla principer.
Det alternativa frhllningssttet handlar om praktiska bemtandefrgor. Ett konstruktivt frhllningsstt till funktionshinder och invandrarskap handlar om att den svenska handikappolitiken inte r sjlvklar fr alla. Bristen p kunskaper om svensk handikappolitik, liksom svrigheter med att orientera sig bland de institutioner och myndigheter som berr handikappfrgor, r inte kulturellt betingad.
Ett konstruktivt frhllningsstt mste drfr utg frn den social situation som funktionshindrade invandrare befinner sig i. Mtet mste bygga p en ppen pedagogisk och dialogisk grund som begripliggr den situation gruppen befinner sig i och som samtidigt begripliggr de termer och institutioner svensk handikappolitik fretrder.
Mamman som r rdd fr att lta sitt funktionshindrade barn f flja med p kollo br inte i frsta hand klandras. Familjen som ser det som meningslst att lta sonen med mentala funktionshinder g i skola kommer inte att ndra instllning s lnge dialog om syftet med skolgngen saknas. Familjer till funktionshindrade som saknar adekvata stdtgrder sker inte std s lnge som de saknar kunskap om stdtgrdernas existens. ven om tgrderna mot det dubbla utanfrskapet bygger p relativt enkla och praktiska principer krver dess genomfrande ett aktivt samarbete mellan handikapprrelsen, invandrarorganisationer och myndigheter. I FNs standardregler ptalas att funktionshindrade mnniskor med invandrarbakgrund behver srskild uppmrksamhet. Det r i det lyhrda bemtandet som denna uppmrksamhet br realiseras.