Artikel i Intra 3/2000.

 

 

Autism hos vuxna

 

Ð ett outforskat omrŒde

 

 

 

Christopher Gillberg Šr den i vŒrt land som forskat mest om autism och autismliknande tillstŒnd. Han har dessutom fšredšmligt skrivit en rad populŠrvetenskapliga bšcker. Nu har den tredje upplagan av "Autism och autismliknande tillstŒnd hos barn, ungdomar och vuxna" kommit ut.

 

 

Boken ger en bred šversikt, Šr skriven i korta avsnitt och behandlar i huvudsak frŒgorna om orsaker och medicinska fšrhŒllanden. DŠr skiljer den sig frŒn andra jŠmfšrbara bšcker.

 

 

Ingen sjukdom

 

Autism Šr ingen sjukdom, det Šr ett syndrom, d.v.s. vissa symtom som fšrekommer typiskt tillsammans, ett kroniskt funktionshinder, skriver fšrfattaren. Det med "kroniskt" lŒter inte tidsenligt!

Orsaken till autism Šr enligt fšrfattaren en biologiskt betingad avvikelse i barnets nervsystem. Det Šr frŒga om ett mycket stort antal olika faktorer som kan skada hjŠrnan eller  som genetiskt fšrutbestŠmmer en avvikande utveckling. AlltsŒ om kombinationer av orsaker.

 

 

SvŒr, mellansvŒr och lindrig

 

TillstŒndet delas ofta in i svŒr, medelsvŒr och lindrig. SŒ hŠr skriver Gillberg:  "Ibland kallas lindriga former 'hšgtfungerande autism', ett mŠrkligt begrepp, som antyder att autism 'fungerar hšgt' (vad det nu skulle kunna betyda) snarare Šn att personer med autism fungerar fšrhŒllandevis vŠl (vilket Šr vad som avses)". Dessa lindriga former kallas Šven fšr Aspergers syndrom, som beskrivs i ett sŠrskilt kapitel. MŒnga menar dock att detta syndrom utgšr en personlighetsvariant.

 

Vissa studier tyder pŒ att det inom vuxenpsykiatrin finns ett antal patienter som i sjŠlva verket har haft Aspergers syndrom sedan barndomen. Samma sak fšr vissa tonŒringar med anorexia nervosa.

 

Det finns Šnnu sŒ lŠnge fŒ vetenskapliga rapporter om hur barn med autism beter sig som vuxna. Men cirka fyra av fem barn blir pŒtagligt eller mycket svŒrt psykosocialt handikappade. Som vuxna kan de delas in i tre grupper: De avskŠrmade, de passiva och de aktiva men mŠrkliga.

 

 

De flesta har begŒvningshandikapp

 

70 - 80 procent av barn med autism har ett klart begŒvningshandikapp. DŒ diagnosen autism stŠlls anger intelligenskvoten bŠttre Šn nŒgot annat prognosen. NŠstan alla med en kvot under 50 fšre fem Œrs Œlder hšr troligen till gruppen med dŒlig eller mycket dŒlig prognos.

 

€r begŒvningsnedsŠttningen en fšljd av autism eller autism en fšljd av den dŒliga begŒvningen? BŒda funktionshindren Šr resultatet av samma bakom-liggande avvikelse, som leder till svŒrigheter att tolka inkommande signaler rŠtt. Mycket talar fšr att man har stšrre nytta av att betrakta autism som en speciell form av partiell utvecklingsstšrning Šn att hŠvda att utvecklingsstšrningen vid autism Šr sekundŠr till barnets psykiska problem, skriver Gillberg.

 

 

Fšr lite om vuxna

 

Vi vet inte om frekvensen av autism faktiskt har škat under den senaste femtonŒrsperioden. Hur stort antalet Šr i utvecklingslŠnderna vet vi inte heller. Rent teoretiskt borde den vara hšgre Šn hos oss. Den fšrekommer sannolikt i alla kulturer.

 

I bokens titel stŒr att den handlar Šven om vuxna, men det Šr en šverdrift! Endast sammantaget ett par sidor handlar om vuxna. Det Šr synd fšr jag har kŠnslan av att det Šr dŠr som de stšrsta fšrsyndelserna finns.

 

Det stŒr att LSS ger rŠtt till skolgŒng, utbildning och arbete, men det Šr fel.

 

Litteraturfšrteckningen upptar endast vetenskapliga artiklar och bšcker - nŠstan 10 sidor! Gillbergs egna šver 35 opus upptar mer Šn tvŒ sidor. De populŠrvetenskapliga som finns pŒ svenska har dŠremot inte tagits med.

                                                                                       Karl Grunewald

 

Att lŠsa:

 

Christopher Gillberg. Autism och autismliknande tillstŒnd hos barn, ungdomar och vuxna. Natur och Kultur. Tredje utgŒvan. 1999. 216 sidor.