Artikel i Intra 3/2000.
Autism hos vuxna
Ð ett outforskat omrde
Christopher Gillberg r den i vrt land som forskat mest om autism och autismliknande tillstnd. Han har dessutom fredmligt skrivit en rad populrvetenskapliga bcker. Nu har den tredje upplagan av "Autism och autismliknande tillstnd hos barn, ungdomar och vuxna" kommit ut.
Boken ger en bred versikt, r skriven i korta avsnitt och behandlar i huvudsak frgorna om orsaker och medicinska frhllanden. Dr skiljer den sig frn andra jmfrbara bcker.
Autism r ingen sjukdom, det r ett syndrom, d.v.s. vissa symtom som frekommer typiskt tillsammans, ett kroniskt funktionshinder, skriver frfattaren. Det med "kroniskt" lter inte tidsenligt!
Orsaken till autism r enligt frfattaren en biologiskt betingad avvikelse i barnets nervsystem. Det r frga om ett mycket stort antal olika faktorer som kan skada hjrnan eller som genetiskt frutbestmmer en avvikande utveckling. Allts om kombinationer av orsaker.
Tillstndet delas ofta in i svr, medelsvr och lindrig. S hr skriver Gillberg: "Ibland kallas lindriga former 'hgtfungerande autism', ett mrkligt begrepp, som antyder att autism 'fungerar hgt' (vad det nu skulle kunna betyda) snarare n att personer med autism fungerar frhllandevis vl (vilket r vad som avses)". Dessa lindriga former kallas ven fr Aspergers syndrom, som beskrivs i ett srskilt kapitel. Mnga menar dock att detta syndrom utgr en personlighetsvariant.
Vissa studier tyder p att det inom vuxenpsykiatrin finns ett antal patienter som i sjlva verket har haft Aspergers syndrom sedan barndomen. Samma sak fr vissa tonringar med anorexia nervosa.
Det finns nnu s lnge f vetenskapliga rapporter om hur barn med autism beter sig som vuxna. Men cirka fyra av fem barn blir ptagligt eller mycket svrt psykosocialt handikappade. Som vuxna kan de delas in i tre grupper: De avskrmade, de passiva och de aktiva men mrkliga.
70 - 80 procent av barn med autism har ett klart begvningshandikapp. D diagnosen autism stlls anger intelligenskvoten bttre n ngot annat prognosen. Nstan alla med en kvot under 50 fre fem rs lder hr troligen till gruppen med dlig eller mycket dlig prognos.
r begvningsnedsttningen en fljd av autism eller autism en fljd av den dliga begvningen? Bda funktionshindren r resultatet av samma bakom-liggande avvikelse, som leder till svrigheter att tolka inkommande signaler rtt. Mycket talar fr att man har strre nytta av att betrakta autism som en speciell form av partiell utvecklingsstrning n att hvda att utvecklingsstrningen vid autism r sekundr till barnets psykiska problem, skriver Gillberg.
Vi vet inte om frekvensen av autism faktiskt har kat under den senaste femtonrsperioden. Hur stort antalet r i utvecklingslnderna vet vi inte heller. Rent teoretiskt borde den vara hgre n hos oss. Den frekommer sannolikt i alla kulturer.
I bokens titel str att den handlar ven om vuxna, men det r en verdrift! Endast sammantaget ett par sidor handlar om vuxna. Det r synd fr jag har knslan av att det r dr som de strsta frsyndelserna finns.
Det str att LSS ger rtt till skolgng, utbildning och arbete, men det r fel.
Litteraturfrteckningen upptar endast vetenskapliga artiklar och bcker - nstan 10 sidor! Gillbergs egna ver 35 opus upptar mer n tv sidor. De populrvetenskapliga som finns p svenska har dremot inte tagits med.
Att lsa:
Christopher Gillberg. Autism och autismliknande tillstnd hos barn, ungdomar och vuxna. Natur och Kultur. Tredje utgvan. 1999. 216 sidor.