Artikel i Intra 3/1996.

 

 

Downs syndrom

 

 

 

Det fšds lika mŒnga barn med Downs syndrom idag som fšr tjugo Œr sedan. Med hŠnsyn till att allt fler Šldre kvinnor fšder barn borde antalet ha stigit, men detta har motverkats av antalet som aborterats efter fosterdiagnostik.

 

 

Den vanligaste kromosomavvikelsen hos mŠnniskan innebŠr ett šverskott av en av de minsta kromosomerna, kromosom nr 21. I regel fšreligger dessa i tretal istŠllet fšr i tvŒtal.

 

Det kallas fšr trisomi 21. Individen har dŒ 47 kromosomer i varje cell i kroppen istŠllet fšr det normala antalet 46.

 

Avvikelsen kallas fšr Downs syndrom efter den lŠkare i England som var den fšrste som beskrev det.

 

I nŠra 5 % fšreligger s k translokation. DŒ har den extra kromosomen fšrenat sig med ett annat kromosompar. Denna typ Šr i regel Šrftlig. Sedan finns ytterligare en liten grupp (ca 2 %) med Mosaicism. DŒ bestŒr kroppens celler av en blandning av normala celler och celler med Trisomi 21. Dessa personer har mindre uttalade avvikelser.

 

Trots ihŠrdig forskning kŠnner man fortfarande inte till orsaken till kromosomskador frŒnsett de Šrftliga. En viktig iakttagelse Šr att mŒnga fler foster Šn vad man tidigare visste har en sŒdan skada, men att det allra flesta stšts ut tidigt under graviditeten.

 

Av tabellen framgŒr antalet fšdda fall av Downs syndrom under Œren 1983 - 1993 och antalet aborterade. …kningen av antalet fšdda Šr fšrorsakat av att allt fler Šldre kvinnor fšder barn. 12 % av kvinnorna som aborterade var under 35 Œr.

 

 

 r                                      Fšdda                                 Aborterade

 

1983                                   130                                      38

1984                                   115                                      44

1985                                   131                                      43

1986                                   136                                      44

1987                                   141                                      34

1988                                   123                                      50

1989                                   138                                      59

1990                                   159                                      42

1991                                   169                                      68

1992                                   151                                      69

1993                                   145                                      86

 

Det fšrvŠntade antalet barn med Downs syndrom som fšds varje Œr med hŠnsyn tagen till antalet fšrlossningar och mšdrarnas Œlder skiljer sig frŒn det verkliga antalet. Orsaken Šr att effekten av fosterdiagnostik fšljt av abort sedan bšrjan pŒ 80-talet bšrjat fŒ genomslag i statistiken.

 

54,4% av barnen med Downs syndrom var pojkar mot fšrvŠntade 51 %. SŒledes en betydande švervikt.

 

Under 70-talet berŠknades šverlevnaden av dessa barn vara knappt 80 %. Den har stigit under 1980-talet till mellan 85 - 90%. 26% av barnen har ett medfštt hjŠrtfel. Ca 5 % har nŒgon annan missbildning.

 

Man har gjort mycket noggranna berŠkningar šver antalet i de olika kommunerna och funnit nŒgra med hšgre och nŒgra med lŠgre antal Šn fšrvŠntat. En lŠtt antydan till fšr mŒnga barn fšdda av mšdrar som fyllt 35 Œr fann man i Linkšping och Norrkšping. Det fšddes 15 mot fšrvŠntade 8 i Linkšping och 11 mot fšrvŠntade 6 i Norrkšping under Œren 1978  - 1992. Skillnaderna Šr dock inte statistiskt signifikanta, d v  s det kan bero pŒ slumpen.

 

Iakttagelsen stšds dock av att det fšddes sŠkerstŠllt fler barn med Downs syndrom i de tvŒ lŠnen …stergštland och mšjligen i Norrbotten under samma Œr. Och i Stockholms och Malmšhus lŠn fšddes det fŠrre Šn berŠknat. Dessa skillnader mellan lŠnen anser man beror pŒ olika tillgŒng till eller acceptans av fosterdiagnostik.

Karl Grunewald

 

Att lŠsa:

 

Downs syndrom och andra kromosomskador, Socialstyrelsen.

EpC-rapport 1996:4, 46 sidor.

Tel 08 - 783 3003.