Artikel i Intra 4/2003.
Mnga behver Bellstasund
-men ingen vill betala-
Personer med utvecklingsstrning och psykiska problem skapar stor vnda och oskerhet i kommunerna. Den vackra tanken att utvecklingsstrda, som alla andra, skulle f ta del av ordinarie sjukvrdsresurser - inklusive psykiatri - har egentligen aldrig fungerat. Och nr bde landsting och kommuner nu dras med stora underskott s slss man ivrigt fr att slippa ltsas om problemen. Drmed lter man dem istllet vxa. Om denna destruktiva karusell vet man mycket p Bellstasunds utrednings- och behandlingshem i Upplands Vsby.
Bellstasund ingr i syskonen Odell/Forsbergs vrdkoncern. Mats Odell, kristdemokraternas ekonomiske talesman, har vl fullt upp i riksdagen, men hans fru Elisabeth Odell r desto mer engagerad i verksamheten. Utredningscentret, som r godknt fr HVB-boende, ligger trist inhyrt i de gamla 60-talslngor-na i vad som en gng var Klockbacka vrdhem. Omgivningarna bestr dels av gamla frfallna vrdhemspaviljonger och institutionsbyggnader och dels av ett vidunderligt stycke vacker upplndsk natur.
Bakgrunden till Bellstasund r de problem som man hade nr man omvandlade de bda Odellska institutionerna Majgrden och Vallentunahemmet till gruppbostder fr ca tio r sedan. I dessa gruppbostder liksom p s mnga andra hll upptckte man att det fanns ngra personer som inte passade in. ngestdrivna, oroliga, utagerande eller sjlvdestruktiva personer som man helt enkelt inte klarade av i de vanliga bostderna. Och Elisabeth Odell gjorde samma dystra erfarenhet som s mnga andra: att psykiatrin var till fga hjlp.
Kommunerna och landstingen har tacklat de hr problemen p olika stt. Det finns (frutom Bellstasund) tv utredningsavdelningar - en psykiatrisk specialklinik fr personer med utvecklingsstrning i anslutning till Mlndals lasarett och ett utredningscenter med samma inriktning i Bollns. I Uppsala finns ett psykiatriskt team under ledning av Sven Granath som gr utredningar och stttar upp personal inom det ordinarie boendet. Och s finns det kloka kommuner som satsat p sm specialboenden med bra personalresurser och lngsiktiga behandlingsplaner fr dessa personer.
Men de flesta kommuner - speciellt i Stockholms ln - gr ingenting vettigt. Man slss med psykiatrin om behandlings- och kostnadsansvaret, man sliter ut sin personal, man flyttar runt problemen och frsker medicinera bort dem.
Nr Elisabeth Odell erbjd sig att starta ett utredningscenter och korttidsboende fr dessa personer fick hon mnga uppmuntrande ord och klappar p axeln och ett avtal med Stockholms lns landsting. Meningen var att landstingen skulle bekosta lkare och sjukvrd medan kommunerna skulle bekosta omvrdnaden. Men avtalet visade sig inte vara frpliktigande och trots att behoven r dokumenterat stora s kan man inte enas om vem som ska betala fr vrden. Kommunen eller landstinget. Har vi hrt det frr?
- Vi brjade i januari 2002, berttar Elisabeth Mittermayer som r verksamhetschef p Bellstasund. Vi har byggt upp en stabil personalstyrka. Medelldern r 45 r och de flesta har lng erfarenhet inom handikappomsorg och psykiatri.
Tanken r att de som kommer ska stanna i tta veckor. Under den tiden sker en grundlig underskning av personen, man kollar upp hlsolge, medicinering och hur omgivningen ser ut dr han bor i vanliga fall. Och det r hr de mest anmrkningsvrda upptckterna grs!
Av verksamhetsberttelsen fr det frsta ret finns mycket intressant att utlsa. Sammanlagt 21 personer togs in fr utredning och av dem hade 17 skrivits ut vid rsskiftet. Elva var mn och 6 kvinnor. 7 personer hade mttlig, 5 hade lindrig och 2 hade en grav utvecklingsstrning. En person hade en frvrvad hjrnskada. Bland mnnen var aggressivitet den vanligaste orsaken fr inskrivning och bland kvinnorna var det ngest. Vid den kroppsliga utredningen upptcktes bl a:
En person hade en oupptckt diabetes och tv personer stod p fel insulindos fr sin diabetes.
En person som enligt diagnosen var svrt nrsynt visade sig vara helt blind.
En person led av s svra snarkningar p natten att han hela tiden vckte sig sjlv och var trtt och retlig p dagarna.
Flera hade olika typer av matsmltningsproblem, bl a frstoppning, tv var undernrda, flera behvde sanera sina tnder o s v. I flertalet av fallen kunde man sledes konstatera att "ett svrhanterligt beteende har haft sin grund i kroppslig sjukdom eller strning".
- Detta handlar ju egentligen om att kompetensen inom omsorgen hller p att raderas ut, sger Elisabeth. Det blir allt frre som har den ettriga grundutbildningen eller ngon annan typ av gedigen omvrdnadsutbildning. Och det r klart att du inte kan begra av outbildad och oerfaren personal att de ska knna till hur biverkningarna ser ut nr man fr fr mycket insulin.
Mest anmrkningsvrda r nd hur utbrett missbruket av psykofarmaka inom handikappomsorgen fortfarande r. 13 av de 21 patienterna var tungt medicinerade med psykofarmaka. I sex av fallen kunde man ta bort psykofarmakan helt och fr de vriga sju kunde man minska medicineringen radikalt.
- Mnga r ju helt felmedicinerade, sger Elisabeth ilsket. De har t ex ofta psykosmediciner trots att de inte uppvisar psykostecken. Andra har behovsmedicinering som anvnds utan att ngon riktigt har klart fr sig hur ofta, varfr och mot vad den ska anvndas.
P s vis blir verksamheten p Bellstasund en vrdemtare som tydligt visar bristerna i dagens integrerade handikappomsorg. Specialistfunktioner som tidigare fanns p vrdhemmen, omsorgslkare, specialisttandlkare, fritidsavdelning, psykolog m.m. r borta sedan lnge. De vuxenteam med bl.a. kuratorer och psykologer som under landstingstiden stod i direktkontakt med gruppbostderna har likaledes i praktiken frsvunnit. Detta hade kanske kunnat kompenseras med att man satsat p att skapa en vlutbildad och kompetent personal. Istllet har man gjort tvrtom. Basutbildningen, grund- och pbyggnad har lagts ner. Internutbildningen har i det nrmaste frsvunnit.
Men p Bellstasund har man lyckats rekrytera en vlutbildad och kompetent personalstyrka. Frmst fr att man betalar mer n vad som r vanligt.
- Egentligen r det inte klokt, sger Elisabeth. Det hr r utbildad personal med kanske 30 rs erfarenhet och de tjnar bara 15-16 000 kr i grundln. Hr fr de 19 000 kr.
Man har minst tre personal i tjnst dagtid och tv p natten. Fr att klara av den tckningen behver man 17 heltidstjnster och 4-6 deltider. Dessutom verksamhetschef, specialpedagog (som har hand om sysselsttningen p dagtid) och sjukskterska. Om man beaktar detta r inte vrdkostnaden uppseendevckande hg. Den ligger idag p 5 600 kr per dygn. D ligger man lgre n motsvarande verksamheter p annat hll. Om man jmfr med en plats inom sluten psykiatri s r man ca 800 kr dyrare per dygn. Men hr fr man en komplett utredning och en behandlingsplan. Inom psykiatrin fr man oftast vara glad om man fr en halvtimmes samtal med lkare och ngra recept med sig hem.
Sjlva lokalerna r urtrista - som att vara frflyttad till en vrdavdelning p 80-talet. Men s r det ocks sjukvrd man bedriver - ingenting annat.
- Det r en klinik fr specialistvrd, sger Elisabeth bestmt. Drfr vore det naturligt att landstinget stod fr kostnaden. I brjan betalade kommuner och landsting ofta hlften var. Men idag r det ingen som vill ta betalningsansvaret. Landstinget sger nu att det r kommunernas ansvar att skta handikappomsorgen. S idag har vi bara fem platser belagda. Men det finns 10 personer som har remiss hit. De och deras personal vntar p att ansvarsfrgan ska lsas.
Troligen vntar de frgves. Fr i dagslget finns det inget som tyder p att kommuner och landsting ska brja samarbeta.
- Medan man vntar hinner det hnda s mycket dr de bor. Personalen slits ner. Felmedicineringarna kar. I ett fall har yrkesinspektionen blivit inkopplad och krvt att en person ska ha tv extrapersonal dygnet runt. Man har ocks hotat att stnga enheten. I ett annat fall har det skett en anmlan till patientombudsmannen. Ofta hinner det g fr lngt innan personerna kommer hit.
Jag pratar med Marleine Grderblom behandlingsassistent och Astrid Larsson, sjukskterska. - Det r mycket utredningar hr, berttar Astrid. Provtagningar och olika typer av behandlingar.
- Men det krvs att de r hr en period s att vi kan rtta till medicineringen, sger Marleine. Mnga har svra biverkningar av den.
Bda knner att de behvs, att deras verksamhet gett resultat. Men att det r frustrerande att veta att deras speciella resurser inte kommer till anvndning i den utstrckning som det finns behov av.
Fotnot: Klockbacka har gamla anor. Hr startades redan 1884 en "idiotanstalt" i anknytning till Lwenstrmska sjukhuset och 1914 invigdes en asylbyggnad fr de "obildbara". P 60-talet byggdes "moderna" vrdpaviljonger. De flesta vrdhemsbyggnaderna str och frfaller men i en av 60-talspaviljonerna ligger Bellstasunds utredningscenter.