Artikel i Intra 4/2003.

 

 

 

 

 

MŒnga behšver Bellstasund

-men ingen vill betala-

 

 

Av Hans Hallerfors

 

 

Personer med utvecklingsstšrning och psykiska problem skapar stor vŒnda och osŠkerhet i kommunerna. Den vackra tanken att utvecklingsstšrda, som alla andra, skulle fŒ ta del av ordinarie sjukvŒrdsresurser - inklusive psykiatri - har egentligen aldrig fungerat. Och nŠr bŒde landsting och kommuner nu dras med stora underskott sŒ slŒss man ivrigt fšr att slippa lŒtsas om problemen. DŠrmed lŒter man dem istŠllet vŠxa. Om denna destruktiva karusell vet man mycket pŒ Bellstasunds utrednings- och behandlingshem i Upplands VŠsby.

 

 

 

Bellstasund ingŒr i syskonen Odell/Forsbergs vŒrdkoncern. Mats Odell, kristdemokraternas ekonomiske talesman, har vŠl fullt upp i riksdagen, men hans fru Elisabeth Odell Šr desto mer engagerad i verksamheten. Utredningscentret, som Šr godkŠnt fšr HVB-boende, ligger trist inhyrt i de gamla 60-talslŠngor-na i vad som en gŒng var Klockbacka vŒrdhem. Omgivningarna bestŒr dels av gamla fšrfallna vŒrdhemspaviljonger och institutionsbyggnader och dels av ett vidunderligt stycke vacker upplŠndsk natur.

 

 

NŒgra passar inte in

 

Bakgrunden till Bellstasund Šr de problem som man hade nŠr man omvandlade de bŒda Odellska institutionerna MajgŒrden och Vallentunahemmet till gruppbostŠder fšr ca tio Œr sedan. I dessa gruppbostŠder liksom pŒ sŒ mŒnga andra hŒll upptŠckte man att det fanns nŒgra personer som inte passade in. ngestdrivna, oroliga, utagerande eller sjŠlvdestruktiva personer som man helt enkelt inte klarade av i de vanliga bostŠderna. Och Elisabeth Odell gjorde samma dystra erfarenhet som sŒ mŒnga andra: att psykiatrin var till fšga hjŠlp.

 

 

Olika lšsningar

 

Kommunerna och landstingen har tacklat de hŠr problemen pŒ olika sŠtt. Det finns (fšrutom Bellstasund) tvŒ utredningsavdelningar - en psykiatrisk specialklinik fšr personer med utvecklingsstšrning i anslutning till Mšlndals lasarett och ett utredningscenter med samma inriktning i BollnŠs. I Uppsala finns ett psykiatriskt team under ledning av Sven Granath som gšr utredningar och stšttar upp personal inom det ordinarie boendet. Och sŒ finns det kloka kommuner som satsat pŒ smŒ specialboenden med bra personalresurser och lŒngsiktiga behandlingsplaner fšr dessa personer.

Men de flesta kommuner - speciellt i Stockholms lŠn - gšr ingenting vettigt. Man slŒss med psykiatrin om behandlings- och kostnadsansvaret, man sliter ut sin personal, man flyttar runt problemen och fšrsšker medicinera bort dem.

 

 

Vem ska betala?

 

NŠr Elisabeth Odell erbjšd sig att starta ett utredningscenter och korttidsboende fšr dessa personer fick hon mŒnga uppmuntrande ord och klappar pŒ axeln och ett avtal med Stockholms lŠns landsting. Meningen var att landstingen skulle bekosta lŠkare och sjukvŒrd medan kommunerna skulle bekosta omvŒrdnaden. Men avtalet visade sig inte vara fšrpliktigande och trots att behoven Šr dokumenterat stora sŒ kan man inte enas om vem som ska betala fšr vŒrden. Kommunen eller landstinget. Har vi hšrt det fšrr?

 

 

Stabil personal

 

- Vi bšrjade i januari 2002, berŠttar Elisabeth Mittermayer som Šr verksamhetschef pŒ Bellstasund. Vi har byggt upp en stabil personalstyrka. MedelŒldern Šr 45 Œr och de flesta har lŒng erfarenhet inom handikappomsorg och psykiatri.

Tanken Šr att de som kommer ska stanna i Œtta veckor. Under den tiden sker en grundlig undersškning av personen, man kollar upp hŠlsolŠge, medicinering och hur omgivningen ser ut dŠr han bor i vanliga fall. Och det Šr hŠr de mest anmŠrkningsvŠrda upptŠckterna gšrs!

 

 

Kroppsliga besvŠr

 

Av verksamhetsberŠttelsen fšr det fšrsta Œret finns mycket intressant att utlŠsa. Sammanlagt 21 personer togs in fšr utredning och av dem hade 17 skrivits ut vid Œrsskiftet. Elva var mŠn och 6 kvinnor. 7 personer hade mŒttlig, 5 hade lindrig och 2 hade en grav utvecklingsstšrning. En person hade en fšrvŠrvad hjŠrnskada. Bland mŠnnen var aggressivitet den vanligaste orsaken fšr inskrivning och bland kvinnorna var det Œngest. Vid den kroppsliga utredningen upptŠcktes bl a:

En person hade en oupptŠckt diabetes och tvŒ personer stod pŒ fel insulindos fšr sin diabetes.

En person som enligt diagnosen var svŒrt nŠrsynt visade sig vara helt blind.

En person led av sŒ svŒra snarkningar pŒ natten att han hela tiden vŠckte sig sjŠlv och var trštt och retlig pŒ dagarna.

Flera hade olika typer av matsmŠltningsproblem, bl a fšrstoppning, tvŒ var undernŠrda, flera behšvde sanera sina tŠnder o s v. I flertalet av fallen kunde man sŒledes konstatera att "ett svŒrhanterligt beteende har haft sin grund i kroppslig sjukdom eller stšrning".

- Detta handlar ju egentligen om att kompetensen inom omsorgen hŒller pŒ att raderas ut, sŠger Elisabeth. Det blir allt fŠrre som har den ettŒriga grundutbildningen eller nŒgon annan typ av gedigen omvŒrdnadsutbildning. Och det Šr klart att du inte kan begŠra av outbildad och oerfaren personal att de ska kŠnna till hur biverkningarna ser ut nŠr man fŒr fšr mycket insulin.

 

 

Missbruk av psykofarmaka

 

Mest anmŠrkningsvŠrda Šr ŠndŒ hur utbrett missbruket av psykofarmaka inom handikappomsorgen fortfarande Šr. 13 av de 21 patienterna var tungt medicinerade med psykofarmaka. I sex av fallen kunde man ta bort psykofarmakan helt och fšr de švriga sju kunde man minska medicineringen radikalt.

- MŒnga Šr ju helt felmedicinerade, sŠger Elisabeth ilsket. De har t ex ofta psykosmediciner trots att de inte uppvisar psykostecken. Andra har behovsmedicinering som anvŠnds utan att nŒgon riktigt har klart fšr sig hur ofta, varfšr och mot vad den ska anvŠndas.

 

 

En vŠrdemŠtare

 

PŒ sŒ vis blir verksamheten pŒ Bellstasund en vŠrdemŠtare som tydligt visar bristerna i dagens integrerade handikappomsorg. Specialistfunktioner som tidigare fanns pŒ vŒrdhemmen, omsorgslŠkare, specialisttandlŠkare, fritidsavdelning, psykolog m.m. Šr borta sedan lŠnge. De vuxenteam med bl.a. kuratorer och psykologer som under landstingstiden stod i direktkontakt med gruppbostŠderna har likaledes i praktiken fšrsvunnit. Detta hade kanske kunnat kompenseras med att man satsat pŒ att skapa en vŠlutbildad och kompetent personal. IstŠllet har man gjort tvŠrtom. Basutbildningen, grund- och pŒbyggnad har lagts ner. Internutbildningen har i det nŠrmaste fšrsvunnit.

Men pŒ Bellstasund har man lyckats rekrytera en vŠlutbildad och kompetent personalstyrka. FrŠmst fšr att man betalar mer Šn vad som Šr vanligt.

- Egentligen Šr det inte klokt, sŠger Elisabeth. Det hŠr Šr utbildad personal med kanske 30 Œrs erfarenhet och de tjŠnar bara 15-16 000 kr i grundlšn. HŠr fŒr de 19 000 kr.

Man har minst tre personal i tjŠnst dagtid och tvŒ pŒ natten. Fšr att klara av den tŠckningen behšver man 17 heltidstjŠnster och 4-6 deltider. Dessutom verksamhetschef, specialpedagog (som har hand om sysselsŠttningen pŒ dagtid) och sjukskšterska. Om man beaktar detta Šr inte vŒrdkostnaden uppseendevŠckande hšg. Den ligger idag pŒ 5 600 kr per dygn. DŒ ligger man lŠgre Šn motsvarande verksamheter pŒ annat hŒll. Om man jŠmfšr med en plats inom sluten psykiatri sŒ Šr man ca 800 kr dyrare per dygn. Men hŠr fŒr man en komplett utredning och en behandlingsplan. Inom psykiatrin fŒr man oftast vara glad om man fŒr en halvtimmes samtal med lŠkare och nŒgra recept med sig hem.

 

 

Urtrista lokaler

 

SjŠlva lokalerna Šr urtrista - som att vara fšrflyttad till en vŒrdavdelning pŒ 80-talet. Men sŒ Šr det ocksŒ sjukvŒrd man bedriver - ingenting annat.

- Det Šr en klinik fšr specialistvŒrd, sŠger Elisabeth bestŠmt. DŠrfšr vore det naturligt att landstinget stod fšr kostnaden. I bšrjan betalade kommuner och landsting ofta hŠlften var. Men idag Šr det ingen som vill ta betalningsansvaret. Landstinget sŠger nu att det Šr kommunernas ansvar att skšta handikappomsorgen. SŒ idag har vi bara fem platser belagda. Men det finns 10 personer som har remiss hit. De och deras personal vŠntar pŒ att ansvarsfrŒgan ska lšsas.

Troligen vŠntar de fšrgŠves. Fšr i dagslŠget finns det inget som tyder pŒ att kommuner och landsting ska bšrja samarbeta.

- Medan man vŠntar hinner det hŠnda sŒ mycket dŠr de bor. Personalen slits ner. Felmedicineringarna škar. I ett fall har yrkesinspektionen blivit inkopplad och krŠvt att en person ska ha tvŒ extrapersonal dygnet runt. Man har ocksŒ hotat att stŠnga enheten. I ett annat fall har det skett en anmŠlan till patientombudsmannen. Ofta hinner det gŒ fšr lŒngt innan personerna kommer hit.

 

 

Frustrerande

 

Jag pratar med Marleine GŠrderblom behandlingsassistent och Astrid Larsson, sjukskšterska. - Det Šr mycket utredningar hŠr, berŠttar Astrid. Provtagningar och olika typer av behandlingar.

- Men det krŠvs att de Šr hŠr en period sŒ att vi kan rŠtta till medicineringen, sŠger Marleine. MŒnga har svŒra biverkningar av den.

BŒda kŠnner att de behšvs, att deras verksamhet gett resultat. Men att det Šr frustrerande att veta att deras speciella resurser inte kommer till anvŠndning i den utstrŠckning som det finns behov av.

 

 

Fotnot: Klockbacka har gamla anor. HŠr startades redan 1884 en "idiotanstalt" i anknytning till Lšwenstršmska sjukhuset och 1914 invigdes en asylbyggnad fšr de "obildbara". PŒ 60-talet byggdes "moderna" vŒrdpaviljonger. De flesta vŒrdhemsbyggnaderna stŒr och fšrfaller men i en av 60-talspaviljonerna ligger Bellstasunds utredningscenter.