Artikel i Intra 1/2004.
Nstan hlften
har ingen utbildning!
ver 40% av personalen inom handikappomsorgen saknar idag utbildning. Denna allvarliga brist avsljas i en underskning som Socialstyrelsen gjort.
Fr att underska utbildningsnivn valde man slumpvis ut 3 200 personer som en viss dag p hsten 2002 arbetade i kommuner som vrdbitrde, underskterska, personlig assistent, sktare eller vrdare. Tyvrr svarade inte en dryg tredjedel p enkten, s underskningen kom att omfatta 2 000 personer. 500 arbetade med funktionshindrade. 70% av dessa arbetade p boenden med srskild service enligt SoL eller LSS. De vriga som personliga assistenter eller i daglig verksamhet.
Av de som svarat saknade 40% en yrkesutbildning! (Troligen r den siffran nnu hgre eftersom det r rimligt att anta att andelen utan utbildning var strre bland dem som inte svarat.) Det r lika illa inom omrdet funktionshindrade som vrig omsorg. De som saknar utbildning terfinns frmst i de yngsta ldersgrupperna och bland dem som arbetat kortare tid n fem r. "Det r illavarslande att mnga av de nyrekryterade saknar en grundlggande yrkesutbildning", skriver Socialstyrelsen.
Bst utbildade r de i ldern 30-45 r. Andelen yrkesutbildade r lgre i storstadsregionerna n i landet i vrigt.
Det r fler av dem som arbetar med funktionshindrade, som anser att de har en bristande yrkesutbildning, n av dem inom vrig vrd- och omsorg. De anser ven oftare n de senare att de har behov av utbildning och fortbildning.
Endast halva antalet av dem som arbetar med funktionshindrade fr regelbunden handledning. Det r ngot oftare n inom vrig vrd och omsorg. Men det r de yngsta och senast anstllda som fr minst handledning och minst fortbildning.
- Dystra fr att inte sga katastrofala siffror!
Vad tyckte de som slutade?
Socialstyrelsen lt ocks telefonintervjua 57 personer (21 till 35 r gamla) i tio kommuner, som under ett rs tid slutade att arbeta inom vrd- och omsorg. 60 % hade utbildning.
11 av de 57 arbetade inom omsorgerna om funktionshindrade. Dessa 11 srskiljs tyvrr inte i redovisningen, men man har skl att tro att de inte skiljer sig vsentligt t frn de andra.
Mnga ansg att man inte tog tillvara deras kompetens. Det blev ingen skillnad nr man utbildade sig till underskterska frn att ha varit vrdbitrde. Mnga skte sig drfr till landstingen dr spnnvidden p uppgifterna antogs vara strre.
Mnga fick inte std, handledning eller ens en riktig introduktion nr de brjade och mnga klagade p bristen p bra ledarskap. Cheferna uppfattar besparingar som sin huvudsakliga uppgift istllet fr att utveckla verksamheten, ansg de.
De intervjuade klagade ven ver svrigheterna att f individuella arbetstider och att f en fast anstllning p heltid.
I stort sett klagade alla p de lga lnerna. Drigenom har arbetet ftt ett lgt status. Man anstller "vem som helst" - t.o.m. personer som inte r lmpade fr arbetet, sgs det i rapporten.
PS Hela tio mbetsverk har ftt regeringens uppdrag att fre juni mnad i r lgga fram en plan p hur personalsituationen skall frbttras inom socialtjnsten.