Artikel i Intra 1/1999.

 

 

intra har lŠst...

 

 

 

EN SKOLA F…R ALLA?

 

 

UNDER 1990-TALET HAR ANTALET BARN I S€RSKOLAN …KAT BETYDLIGT - MER €N VAD SOM LTER SIG F…RKLARAS AV BEFOLKNINGS…KNINGEN. DETTA TROTS ATT ANTALET BARN MED BEGVNINGSHANDIKAPP UPPENBART HAR MINSKAT UNDER SAMMA TID. ORSAKEN TILL …KNINGEN €R ATT SPECIALRESURSERNA F…R FUNKTIONSHINDRADE BARN I GRUNDSKOLAN MINSKAT, ATT KLASSERNA HAR BLIVIT ST…RRE OCH ATT KRAVEN P ELEVERNA …KAT. DET VISAR MAGNUS TIDEMAN I SIN NYA BOK.

 

 

Magnus Tideman har intervjuat 20 fšrŠldrar till barn som skrivits in i sŠrskolan som individuellt integrerade, dvs de fick gŒ kvar i sin klass. Det skedde fšre den pŒgŒende fšrsšksverksamheten om fšrŠldrars rŠtt att vŠgra. Inte i nŒgot fall tog fšrŠldrarna initiativet. Det fšrekom att inskrivningen var sŒ diffus att fšrŠldrarna inte fick klart fšr sig hur det gick till. SkŠlet till inskrivningen i sŠrskola var att barnen dŠrigenom fick tillgŒng till en specialundervisning som grundskolan egentligen borde ha tillhandahŒllit.

 

 

"Jag tyckte det var vŠldigt konstigt"

 

SŒ hŠr sŠger en fšrŠlder:

"NŠr han bšrjade femman sŒ var jag tvungen att skriva in honom i sŠrskolan fšr att han skulle fŒ en assistent. DŒ blev han inskriven i sŠrskolan. Jag tyckte det var vŠldigt konstigt. Varfšr har man olika budgetar?"

Och sŒ hŠr en annan:

"SŒ pratade vi med rektorn och dŒ tyckte han att det Šr vŠl  lika bra att skriva in Jessica i sŠrskolan, som han sa. 'Min budget tŠcker inte detta'. Han skyllde pŒ pengarna och det Šr sŠkert sŒ, men dŒ borde han gŒ till politikerna, det Šr hans skyldighet."

 

 

Maktlšsa

 

MŒnga fšrŠldrar upplevde sig som maktlšsa gentemot grundskolan. De kritiserade den oengagerade skolledningen och experterna och de var kritiska mot att sŠrskolan Šr en sŠrskild skolform. Fšrfattaren pŒvisar tydligt hur ett funktionshinder blir ett handikapp genom att samhŠllet inte bemšter barnet pŒ rŠtt sŠtt, dvs med tidiga och adekvata ŒtgŠrder i den miljš och situation barnet befinner sig.

 

 

En skola fšr alla?

 

Fšrfattaren diskuterar hur man ska kunna fšrverkliga mŒlet  en skola fšr alla. Om nu sŠrskolan upphšr som en egen skola, kan man dŒ vara sŠker pŒ att dessa barn fŒr sina resurser? "Under en historiskt sett kort period har mŒlet varit att integrera de avvikande med de normala, frŒgan Šr om vi nu stŒr infšr en segregerings- och exkluderingstid?"

Han diskuterar Šven vŒdan av den škade anvŠndningen av neuro-psykiatriska diagnoser och den allt vanligare synen pŒ att avvikande barn ska sŠrskiljas. "€r det barnen som har problem i skolan eller Šr det skolan som har problem med barnen," frŒgar han sig.

 

 

Viktig bok

 

Det Šr en mycket viktig bok som Magnus Tideman skrivit, dŠrfšr att den avslšjar de olyckliga konsekvenserna av avrustningen av specialresurserna i grundskolan under detta mšrka decennium. MŒtte det nya folket pŒ Utbildningsdepartementet och dom pŒ Skolverket besinna sig. Allt fler - bl a Handikappombudsmannen - stŠller krav pŒ en absolut rŠtt till specialundervisning i grundskolan, šverklagningsbar i domstol. Ett allvarligt tecken pŒ det hŒrdnande kimatet fšr funktionshindrade barn i vŒrt samhŠlle och den fšrkomna solidariteten.

                                                                                                                                  Karl Grunewald

 

PS

Mangnus Tideman erhšll FUB:s forskningspris den 19 november 1998. INTRA gratulerar! Magnus Tideman har, tydligare Šn andra forskare, demaskerat myterna och blottat gapet mellan mŒl och verklighet inom handikappomsorgerna. DS

 

 

Att LŠsa:

 

I grŠnslandet mellan grundskola och sŠrskola -- intervjuer med fšrŠldrar till barn som blivit individuellt integrerade. Av Magnus Tideman.  1998. 128 sidor. Hšgskolan i Halmstad.

Tel 035 - 16 71 30, fax 035 - 21 00 08,

e-post: Birgitta.Persson@wi.hh.se

Pris 181 kr inkl moms o frakt.