Artikel i Intra 2/2003.
Hur ska sŠrskolan se ut i framtiden? Hur ska kontakterna mellan elever med och utan utvecklingsstšrning fšrbŠttras? En statlig kommittŽ med politiker, forskare, byrŒkrater och praktiker har fŒtt i uppdrag av regeringen att undersška den saken. Nu har man kommit med ett delbetŠnkande.
"Fšr den jag Šr. Om utbildning och utvecklingsstšrning" heter delbetŠnkandet frŒn den s k Carlbeck-kommittŽn. Tanken Šr att det skall diskuteras av alla beršrda. Till hšsten nŠsta Œr lŠmnar man sedan sina slutliga fšrslag.
Det Šr en imponerande genomgŒng, inte bara av hur det ser ut i vŒrt land, utan Šven i de andra europeiska lŠnderna, USA och Kanada.
KommittŽn slŒr fast att det Šr vŠrderingar och attityder till funktionshindrade som mer Šn annat bestŠmmer utformingen av sŠrskoleundervisningen i dessa lŠnder. Och det gŠller fšr švrigt Šven den stora skillnaden mellan kommunerna i vŒrt land. Antingen ligger tyngdpunkten pŒ specialskolor/specialklasser och pŒ en sŠrskild skolform eller sŒ prioriterar man den inkluderande undervisningen och pŒ en gemensam skolform med alla andra elever.
Sverige lŠgger sig nŒgonstans mitt emellan. Vi har, och ska Šven fortsŠttningsvis ha, sŠrskolan som en sŠrskild skolform, men samtidigt fšrbŠttra fšrutsŠttningarna fšr Šnnu mer inkluderad undervisning, bŒde vad avser enskilda elever som specialklasser eller grupper.
FšrfattningsmŠssigt Šr sŠrskolan diskriminerad: Kommunerna har inte alls en lika lŒngtgŒende skyldighet att ordna sŠrskola som grundskola. Och en sŠrskoleelev (hit rŠknas Šven de med andra tillstŒnd Šn utvecklingsstšrning som har rŠtt till sŠrskola) kan inte krŠva samma rŠtt till undervisning i sin nŠrmiljš som en elev i grundskolan. Samma gŠller mšjligheten att vŠlja skola eller inriktning pŒ sina studier. Detta tycks kommittŽn vilja Šndra pŒ.
Vad Šr dŒ orsaken till den stora škningen av antalet elever i grundsŠrskolan och gymnasiesŠrskolan och de stora skillnaderna kommunerna emellan? Utredningen menar att detta mer hŠnger samman med kommunernas storlek, organisation, ekonomi m. m, Šn med sjŠlva definitionen av utvecklingsstšrning. €ven till detta Šmnar kommittŽn Œterkomma i sitt slutbetŠnkande.
Det rŒder stora skillnader i kommunernas stšd till elever med autism. En del menar att autism inte Šr ett tillrŠckligt skŠl fšr att fŒ gŒ i sŠrskola, det skall dessutom finnas en utvecklingsstšrning som hindrar barnet frŒn att uppnŒ grundskolans mŒl. Andra menar att det rŠcker med en autism, som i sig Šr ett hinder att uppnŒ dessa mŒl. PŒ denna punkt Šr fšrfattningarna oklara.
MŒnga kommuner saknar švergripande verksamhetsidŽer och strategiska mŒl fšr sŠrskolan. En del arbetar aktivt fšr att ška samverkan mellan olika skolformer och fšr att ška den inkluderande undervisningen, medan andra lutar sig mer mot diagnoser och sšker sŠrlšsningar pŒ olika problem. NŠr resurserna minskas och kraven pŒ prestationer škar, dŒ škar ocksŒ antalet segregerade trŠningsskoleklasser och autismklasser. OcksŒ antalet elever i sŠrskolan som inte har nŒgot funktionshinder som berŠttigar dem att gŒ dŠr škar. Det finns faktiskt ett icke redovisat antal sŒdana!
KommittŽn skall komma med fšrslag hur sŠrskoleelevernas undervisning skall kunna bli bŠttre inkluderad i grundskolans undervisning. Individuella utvecklingsplaner tycks vara ett bra medel fšr det, det kan man se internationellt. Hoppas att man fšreslŒr att dessa individuella utvecklingsplaner skall bli obligatoriska, sŒ att det inte blir som med de individuella planerna i LSS!
SŠrvux tycks behŠftad med en rad brister. Denna skolform har aldrig nŒtt fler Šn en liten del av mŒlgruppen och Šr mycket ojŠmnt utvecklad i de olika kommunerna. Invandrare med utvecklingsstšrning Šr sŠllan med. Och om man fŒr sŠrvux fŒr man ofta bara ett par timmars undervisning per vecka!
Den tidigare KunskapslyftskommittŽn ville att sŠrvux skulle bli en rŠttighet liksom komvux, men det avvisade regeringen. Nu Šr det dags att ta upp det fšrslaget igen, men bŠttre genomarbetat.
Ett helt kapitel Šgnas hur integreringen fungerar praktiskt. SjŠlvklart konstaterar man att det inte rŠcker med den fysiska integreringen. Mycket handlar om psykologiska faktorer som bemštande, attityder och fšrstŒelse och om hur lŠrarna och andra vuxna i skolan utformar miljšn, med t ex trŠffpunkter, som stimulerar till samspel.
Det Šr sŠllan elevens funktionshinder i sig som stŒr i vŠgen nŠr en elev ska samspela med omgivningen. Fšr att vŒga delta krŠvs framfšr allt ett gott sjŠlvfšrtroende. SŠrskiljande lšsningar bidrar knappast till att stŠrka elevens fšrmŒga till samspel. De sŠrskiljande lšsningarna ifrŒgasŠtts av kommittŽn - man har inte kommit šver nŒgra studier som visar att de bŠttre gagnar elevens kognitiva eller sociala utveckling.
Det finns mŒnga faktorer som styr graden av inkluderad undervisning: Arbetsformer, innehŒll i undervisningen, ekonomiska resurser och engagerad personal med adekvat utbildning Šr nŒgra. DŠrtill kommer rektors instŠllning och de andra lŠrarnas villighet att anpassa sin undervisning till dessa elevs fšrutsŠttningar.
Det Šr lŒngt kvar till en skola fšr alla, summerar kommittŽn. SlutbetŠnkandet blir sŠkert en bra och mŒngordig analys. Men viktigare Šr hur mycket resurser man kan fŒ fram fšr fortbildning av all personal runt eleven. Och av den politiska nŠmnd som beslutar. Fšr det Šr naturligtvis dŠr det sitter: Bristande tid, kunskaper och fšrstŒelse kring funktionshindrade barns behov och fšrŠldrars situation.
Ta bara problemet med alla ej specialutbildade lŠrare i sŠrskolan - halva antalet saknar speciallŠrarutbildning! Man undrar verkligen šver hur regeringen har kunnat lŒta denna utbildning fšrfalla pŒ detta sŠtt.
Och begrunda det faktum att endast en fjŠrdedel av de sŠrskoleansvariga i landets kommuner anser att de kan erbjuda sŠrskoleeleverna en adekvat utbildning.
Dessa uppseendevŠckande brister fŒr inte skylas šver av
psykologiska finesser som sŠgs syfta till att ška integreringen. Karl
Grunewald
Att lŠsa.
DelbetŠnkande av Carlbeck-kommittŽn. Fšr den jag Šr. Om utbildning och utvecklingsstšrning. SOU 2003:35. 334 sidor. 244 kr