Artikel i Intra 3/2000.
Ofta frsummar man att underska synen p de flerhandikappade. Jmfr bara hur mnga av personalen i ungefr samma lder som har glasgon! Men att underska synskrpan kan vara svrt. Hr ges anvisningar om hur man br g tillvga.
ett stndigt problem
Av synkonsulent Helena Bogsten
och optiker Helene Wenig Fidler
Det vanliga r att man gr till en legitimerad optiker precis som andra. Optikern gr d en frsta underskning och bedmer om det gr att frskriva glasgon eller om personen mste remitteras till en gonlkare. Optikern konstaterar kanske att det rr sig om en enkel och vanlig nrsynthet som kan korrigeras s att vederbrande kan se TV som vi andra. Och freligger det en synnervsskada eller annan synskada kan optikern ge rd om rtt belysning, frstoringsglas, kontrastmarkering och andra hjlpmedel som man kan f frn landstingets syncentral.
vning ger frdighet - bde fr den utvecklingsstrde och optikern! Alla klarar inte av att sitta i en autorefraktor - ett instrument som mter gats brytningsfel - vid frsta besket. D fr man terkomma kanske bde en andra och och en tredje gng.
Nr du som anhrig eller personal fljer med till en optiker br du frbereda denna p vad det gller. Bst om ni kan trffas i frvg i enskildhet fr att bertta inte bara om synproblemen, utan ven om hur optikern bst kan kommunicera med vederbrande: "Tala ett enkelt och tydligt sprk, lugnt och sakta. Tala direkt till personen ven om han eller hon inte kan svara. Det gr bra att snegla p den som fljer med fr att f svar."
Om patienten behver tv par glasgon - ett par fr nra hll och ett par fr lngt hll - blir ofta frvirringen stor fr vederbrande vilka som ska anvndas nr. Bttre d att f s kallade bifokala glasgon dr nra hll finns inslipat nertill p glasen. Det har visat sig fungera bttre n mnga trott, men det krver frsts instruktion upprepade gnger. Och uppmuntran.
Tala om fr optikern att erfarenheten r att det underlttar anvndandet om segmentet fr nrseende placeras 2 mm hgre n brukligt. Det knner optikern igen frn barn - dr brukar man placera segmentet nda upp till pupillens mitt.
Vid ett besk hos optikern br du helst i frvg ha tagit reda p fljande:
* Har personen underskts av gonlkare? Resultatet?
* Freligger ett rrelsehinder eller ngot syndrom som brukar inbegripa en synskada? Ta i s fall grna med ett lkarutltande.
* Ger vederbrande gonkontakt? P hur lngt hll?
* Knner vederbrande igen personer p lngt hll?
* Tittar han eller hon p nra hll fr att uppfatta detaljer?
* Ser han eller hon bra nog fr att ta upp all mat p tallriken?
* Kan vederbrande se och ta glaset? Sm kaksmulor?
* Kan han eller hon g bra i naturen? Upptcker vederbrande hinder?
* Vilka aktiviteter gillar vederbrande? Lser? Vver eller handarbetar? Ser grna p bilder? Tycker om TV?
* Vad klarar vederbrande i den dagliga verksamheten?
Fyll grna p med andra iakttagelser som har med synen att gra.
Om optikern inte kan mta synskrpan med de vanliga tavlorna, mste man gra det med speciella tavlor. Det finns tv slags. Den ena heter LH-testet och visar abstrakta bilder av hus, kvadrater etc. Det frutstter en ngot hgre utvecklingsniv n det andra som heter BUST-testet och som bestr av bilder p knda freml som sax, glasgon, sked, gaffel etc. Dessa tester kan man f frn SIH-syn i Solna, om inte synkonsulenten eller syncentralen i landstinget skulle ha dom.
Med dessa tester br man brja med att prva synskrpan p nra hll. Detta fr att det r lttare att etablera kontakt och finna en bra form fr kommunikation nr man sitter i lugn och ro bredvid varandra. Drtill kommer att mnga utvecklingsstrda r mindre intresserade av vad som sker p flera meters avstnd. Brja med att prva synskrpan p bda gonen samtidigt. Misstnker man smre syn p ett av gonen kan man frska testa ett ga i taget om patienten orkar och kan koncentrera sig.
Klarar patienten inte dessa syntavlor kan man likvl f en uppfattning om synfrmgan genom att gra funktionella test, som t.ex. att lgga svart non-stop-karamell, strssel eller prlsocker p svart och vit duk. Personen som uppfattar prlsocker p vit bakgrund (p ca 40cm avstnd) har en synskrpa p minst 0,1. Hr gller det naturligtvis att vara uppmrksam p om synen r det sinne som anvndes och inte knseln.
Det finns personer som inte klarar ens detta prov. D br vederbrande remitteras till gonlkare med frgan om synhandikapp och fr allmn gonstatus.
Nr en person inom omsorgerna ftt ett par glasgon frvntar sig omgivningen att han ven skall anvnda sig av dom - att kunna se bttre borde ju upplevas som ngot positivt. Tyvrr fungerar det ofta inte s. D tolkar omgivningen kanske det som att vederbrande inte alls ser bttre med sina glasgon.
Att anvnda glasgon mste trnas under en lng tidsperiod och med stort tlamod. Brja med korta pass under srskilt positiva stunder och utka successivt. Det frutstter att alla i omgivningen deltar och vet nr det r som bst att anvnda glasgonen.
Den som prvat ut glasgonen eller varit med om det br ge fortlpande information till omgivningen. Med hnsyn till personalomsttningen br den ske bde muntligt och skriftligt. Ett bra stt att demonstrera hur personen ser utan och med glasgon r att lgga plastfickor ver vanlig text.
Oftast r det frldrarna och/eller barnhlsovrden som initierar frgan om barnets syn. Dessa vnder sig d till gonlkare eller landstingets syncentral.
Frldrar, lrare och skolskterska initierar en underskning hos gonlkare och eventuell kontakt med syncentralen. Lraren har tillgng till synkonsulent frn SIH.
Det r kommunens medicinskt ansvariga sjukskterska (MAS) som har ansvar fr att bland annat synunderskningar grs. Personalen r skyldig att informera frestndaren om de misstnker en synnedsttning och ska hjlpa den enskilde med de hjlpmedel han behver. Frestndaren r ansvarig fr samordning och information. Denne r ven ansvarig fr kontakten med gonlkare och landstingets syncentral om man kommer fram till att sdan behvs.
Behver man hjlp fr att bli underskt hos en optiker kan man vnda sig till vuxenhabiliteringen. Behver man lkarunderskning vnder man sig till primrvrden fr att f remiss till gonlkare.
Vi har tillsammans med synkonsulent Ockie Hansen underskt alla som deltar i daglig verksamhet i Stockholms ln. Det blev 2 465 personer. Endast ca 200 avstod av olika skl.
Vi fann att 502 personer (20%) hade en synskrpa p 0,3 eller mindre. Det innebr att de var mttligt synsvaga eller mer. Drutver hade 529 personer (21%) en synskrpa p 0,5-0,3, vilket klassificeras som synsvrigheter. 446 (18%) remitterades till gonlkare och 492 personer fick glasgon (20%).
Fr varje underskt person skrev vi ett protokoll. Det var viktigt fr oss att dessutom informera personalen vid den dagliga verksamheten och i bostaden liksom de anhriga om vederbrande bodde hemma. Det gllde inte bara intrning av glasgonen, utan ven om belysning, brister i frgseende, vikten av att skapa kontraster i miljn, frekommande synfltsinskrkningar och blndningsknslighet, arbetsstllning, behovet av hjlpmedel och metodik fr dem som var blinda.
Fr mnga var denna information alldeles ny.
Vi hnvisar till vr rapport fr den som vill veta mer.
S hr anser vi att det
br vara:
Alla personer med utvecklingsstrning skall synunderskas. Sklet till det r att synproblem frekommer hos dem s mycket oftare n hos andra.
De eventuella fynden fr avgra nr underskningen skall upprepas. Remisssvar mste fljas upp enligt ordination. Srskilt viktig r kontrollen av en pbrjad linsgrumling och nr man ordinerat frstagngsglas. Alla med brytningsfel skall fljas upp vart tredje r.
Hos de vriga mste underskningen upprepas vartannat r hos barn och ungdomar och vart femte r hos vuxna. Srskild vikt skall lggas vid underskning av 40-45-ringar med hnsyn till en begynnande lderssynthet.
P varje gruppbostad och arbetsplats br man gra regelbundna genomgngar av behovet av hjlpmedel fr personer med synproblem.
Syncentraler finns i alla landsting. Dr kan man f rd och anvisningar och hjlpmedel fr synskadade. Konsulenter eller kuratorer fr barn och fr vuxna hjlper till med trning och rehabilitering.
SIH, Statens Institut fr handikappfrgor i skolan, har synkonsulenter anstllda i olika regioner tillngliga ver hela landet. De ger anvisningar om hur barn och ungdomar med synskador skall undervisas och vilka lromedel som kan anvndas.
Att lsa:
Helena Bogsten, Ockie Hanssen, Helene Wenig Fidler. Synunderskning av vuxna personer med utvecklingsstrning. 21 sidor. Omsorgsverksamheten i Stockholms lns landsting. Box 175 64, 118 91 Stockholm. Tel. 690 58 86.
Pris 50:-