Artikel i Intra 2/2005.

 

 

 

 

 

Utvecklingsstšrda fšrŠldrar

 

 

Av Karl Grunewald

 

 

 

Det kommer alltid att tvistas om en fšrŠlder med begŒvningshandikapp skall kunna skšta och fŒ behŒlla sitt barn. Det Šr en frŒga med mŒnga inblandade faktorer, som styrs av vŒra vŠrderingar. VŠrderingar som griper in i barns och vuxnas grundlŠggande rŠttigheter. Och som Šndrar sig šver tid.

 

 

DET VAR P 1920 OCH 30-TALEN som man fšr fšrsta gŒngen insŒg problemets omfattning och allvar. Det ledde till steriliseringslagarna, som bl a motiverades av "den sinnesslšes" ofšrmŒga att uppfostra barn. Projektet visade sig efter nŒgra decennier omšjligt att genomfšra, helt enkelt fšr att man endast fick kŠnnedom om en liten del av dem som blev fšrŠldrar. Lika omšjligt var det att genomfšra en placering av unga kvinnor pŒ sŠrskilda arbetshem. Dom var fšr mŒnga.

 

P 1950 OCH 60-TALEN kom preventivmedlen och  undervisning om sex och samlevnad pŒ sŠrskolor och mšdravŒrdscentraler. Under Œren 1955-1985 var landstingen skyldiga att Œrligen fšlja upp situationen fšr dem som skrivits ut frŒn sŠrskolan - en verksam social kontroll.

 

P 1970-TALET hšll Socialstyrelsen konferenser i Šmnet šver hela landet och pŒ nordisk nivŒ. De fšljdes upp av skriften "Utvecklingsstšrda och fšrŠldraskap" 1980, med ett omfattande studiematerial. Tio Œr senare gav Socialstyrelsen ut en ny skrift i samma Šmne.

 

SETT …VER TID har samhŠllets skyldighet att bevaka barnets rŠtt till en optimal uppvŠxt škat. Det stŠller Šn stšrre krav pŒ socialtjŠnsten och mšdra- och barnavŒrden. Samtidigt har antalet begŒvningshandikappade, som blir fšrŠldrar minskat, vilket dock och dessvŠrre medfšrt att det Šr svŒrt att upprŠtthŒlla kunskapsnivŒn. Det Šr dŠrfšr vŠlmotiverat att Socialstyrelsen planerar att ge ut en vŠgledning i Šmnet.

Som grund fšr denna publicerar Socialstyrelsen nu en kunskapsšversikt som bestŒr av referat av forskningsstudier under 90-talet och fram till 2003. Den har delats upp i tre omrŒden: att vara fšrŠlder, att vara barn och familjens mšte med myndigheter. Fšr innehŒllet svarar Mikaela Starke vid Institutionen fšr socialt arbete i Gšteborg.

 

IDAG VET MAN ganska vŠl vad som kan fungera och vad som kan brista i dessa fšrŠldrarnas fšrmŒga att ta hand om sina barn. Olika studier visar att trŠning och utbildning kan fšrbŠttra deras fšrmŒga. Men stšdet mŒste vara kontinuerligt och anpassas efter barnets och fšrŠldrarnas successivt fšrŠndrade behov. - Endast ett fŒtal studier omfattar fŠdernas situation.

Studier visar Šven att det Šr av avgšrande betydelse hur fšrŠldrarnas informella och formella nŠtverk fungerar och hur dessa samverkar.

FŠrre studier fokuserar pŒ barnets situation. Har det en utvecklingsstšrning Šr riskfaktorerna i omvŒrdnaden markanta. Men risken fšr att utsŠttas fšr misshandel och sexuella švergrepp anses inte vara beroende av om fšrŠldrarna Šr utvecklingsstšrda eller ej.

Det tycks vara vanligare att barn med utvecklingsstšrda fšrŠldrar har psykiska svŒrigheter, framfšrallt depressioner, Šn andra barn. DŠremot finns det lite kunskaper om hur livet gestaltar sig fšr dem som vuxna.

 

MAN KAN F…RST att den kommande vŠgledningen kommer att lŠgga stor vikt vid att de professionella tillŠgnar sig kunskaper, att de samordnar sina insatser, att ansvaret preciseras till nŒgra fŒ personer och att det utstrŠcks šver tid bŒde vad avser fšrŠldrarnas och barnets behov.

 

RAPPORTEN INNEHLLER bra beskrivningar av olika trŠningsprogram fšr fšrŠldrarna. Men jag kan inte hitta nŒgot om vikten av en fšrdjupad sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan. Under dessa Œr grundlŠggs instŠllningen till att fŒ barn och hur det Šr att vara fšrŠlder. Eller rŠttare sagt: Hur svŒrt det Šr att uppfostra barn och att man mycket vŠl kan leva ett gott liv utan att vara fšrŠlder. 

Jag kan inte heller finna nŒgra undersškningar om hur man tidigt - redan vid fšrsta besšket pŒ mšdravŒrdscentralen - kan fšrstŒ att kvinnan har ett begŒvningshandikapp. Redan hŠr mŒste man ge sŠrskilt stšd med hŠnsyn till hennes speciella funktionshinder.

 

MEN I STORT SETT har Socialstyrelsen hŠr fŒtt ett fšredšmligt material att utgŒ frŒn.

 

PS. I rapporten Œterges fšljande uttalande av en norrman, Jens Ineland, med anledning av Hindbergs bok "Barn till fšrŠldrar med utvecklingsstšrning." Den anmŠldes i Intra nr 3/2003.

"Boken bidrar till att skapa fšrenklade orsakssammanhang genom att anvŠnda ett barnperspektiv fšr att underminera andra perspektiv. Hindberg presenterar fšrenklade schablonmŠssiga bilder och fšrestŠllningar om mŠnniskor fšr att driva den egna tesen. Den erfarenhet som presenteras i boken omvandlas till sanningar med ansprŒk pŒ att utgšra grund fšr bedšmningar."

 

 

Att lŠsa:

 

Socialstyrelsen. FšrŠldrar med utvecklingsstšrning och deras barn - vad finns det fšr kunskap? 94 sidor. Art.nr 2005-123-3. Pris 76 kr. Tel. 08-779 96 66. Fax 08-779 96 97. E-post: socialstyrelsen@strd.se  Kan ocksŒ laddas ner gratis frŒn: www.sos.se