Artikel i Intra 3/2000.

 

 

Utvecklingsstšrda mšdrar

 

Av Karl Grunewald

 

 

Det Šr inte vanligt att utvecklingsstšrda kvinnor fŒr barn. Men nŠr det hŠnder vŠcker det nog sŒ motstridiga kŠnslor. Ska de verkligen fŒ behŒlla sitt barn?

 

 

Man bšr avrŒda

 

De allra flesta av oss Šr šverens om att man bšr avrŒda utvecklingsstšrda flickor och kvinnor frŒn att fšda barn. MŒnga icke utvecklingsstšrda fŒr inte barn och man kan leva ett gott liv utan att ha barn. BŠsta sŠttet att fŒ fram detta budskap Šr genom upprepad och sorgfŠllig sexualundervisning i sŠrskolan, individuell information om preventivmedel och bra omsorger om vuxna.

 

Det Šr de lindrigt utvecklingsstšrda som riskerar att fŒ barn. Men alla har inte gŒtt i sŠrskola - det finns ju mŒnga grŠnsfall och andra som klarar grundskolan, lŒt vara med mycket stšd.

 

 

Hur mŒnga ršr det sig om?

 

En inventering i Skaraborg visar att av 267 utvecklingsstšrda kvinnor som bodde dŠr och som kunde tŠnkas fŒ ett barn under en tioŒrsperiod fšdde 24 kvinnor 34 barn. Det betyder att, pŒ en befolkning av 280 000 invŒnare, fšds ca tre barn per Œr av en utvecklingsstšrd moder.

 

Vi vet inte mycket om hur det gŒr fšr barnen. Endast att mycket beror pŒ det sociala stšd som fšrŠldrarna till barnet fŒr och hur deras egen uppvŠxt har varit. Nu planerar man att undersška dessa 34 barn. Syftet Šr bl.a. att ge bŠttre information till barnhŠlsovŒrden om det stšd fšrŠldrarna behšver.

 

 

Hur mŒnga barn blir omhŠndertagna?

 

Vi vet inte heller hur mŒnga av barnen som blir omhŠndertagna av samhŠllet. Man fŒr gŒ tillbaka till en undersškning som Šr nŠstan tio Œr gammal:

 

Gunvor Andersson. Socialarbetare och utvecklingsstšrda fšrŠldrar. Nordiskt Socialt Arbeide nr 3/92

 

DŒ undersškte Gunvor Andersson hur man inom socialtjŠnsten behandlade frŒgan om omhŠndertagande av barn till fšrstŒndshandikappade mšdrar. De utgjorde den tredje stšrsta gruppen barn dŠr ett omhŠndertagande aktualiserades. Vanligare var barn till missbrukare och till psykiskt sjuka.

 

Gunvor Anderssons undersškning omfattade 21 barn frŒn 17 familjer dŠr en eller bŒda av fšrŠldrarna var fšrstŒndshandikappade. Det vanligaste var att bŒda var det.

De ŒtgŠrder som vidtogs av socialnŠmnden skiftade. Direkt efter fšdelsen kom sex av de 21 barnen med sin mamma till ett barnhem. SŒ ofta brukar inte tvŒngsplaceringar gšras inom andra grupper.

Vid beslut om fortsatt placering fanns tre alternativ:

 

 tta av de 21 barnen blev placerade i en annan familj. Fšr alla utom ett gjordes placeringen mot fšrŠldrarnas vilja.

 

 Fšr Œtta andra barn švervŠgde man familjehemsplacering, men det blev inte sŒ. Fšr fem av dem satte man istŠllet in aktiva hjŠlp- och stšdinsatser i hemmet. Fšr de tre švriga drog det ut pŒ tiden fšr beslutet - man kunde helt enkelt inte bestŠmma sig.

 

 terstŒr fem barn dŠr det inte var tal om placering. Dessa familjer var i regel kŠnda pŒ socialkontoret sen lŠnge, de fick bra socialt stšd och hade inte sŠllan Šldre syskon.

 

Socialsekreterarna menade att det Šr sŠrskilt kontroversiellt att omhŠnderta dessa barn. I jŠmfšrelse med andra placeringar Šr dessa i stšrre utstrŠckning fšremŒl fšr oenighet mellan olika personalkategorier, tjŠnstemŠn, socialnŠmnder och domstolar.

 

Som sŒ ofta nŠr det gŠller mŠnniskor med funktionshinder styrs mŠnniskors instŠllning i sŒdana hŠr situationer av osŠkerhet. Man Šr ambivalent, dvs pendlar mellan en nedvŠrdering av den funktionshindrades fšrmŒga šver till en alltfšr stor vŠlvilja.

 

 

Hur stort Šr problemet i relation till andra mšdrar?

 

Hjšrdis Nilsson som arbetar pŒ lŠnsstyrelsen i GŠvle har gŒtt igenom kammarrŠttsdomar nŠr det gŠller omhŠndertagande av barn. Under Œr 1993 fšrekom det 238 sŒdana mŒl. FšrŠldrarna hade fšljande problem (en del hade mer Šn ett problem):

 

Alkoholism 54%

Psykisk sjukdom 34%

KŠnslomŠssig stšrning  24%

Kriminalitet 9%

Utvecklingsstšrning 6%

 

Av detta framgŒr att "vŒra" mšdrar utgšr en relativt liten grupp jŠmfšrt med andra med sociala problem. Det Šr dock inget bra argument fšr att inte gšra allt bŒde fšrebyggande och hjŠlpande. De utvecklingsstšrda mšdrarna skiljer sig frŒn de flesta andra med problem genom att de Šr kŠnda under hela skoltiden och dŠrmed Šven pŒverkbara under de viktiga ungdomsŒren.

 

Idag Šr vi i vŒrt samhŠlle šverens om att det Šr barnets bŠsta som ska vara avgšrande. Det kan mycket vŠl vara att fŒ stanna i sin familj. Om sŒ sker tar samhŠllet pŒ sig ett stort ansvar fšr kontinuerlig kontakt och fšr att ge familjen allt det stšd som krŠvs. Det Šr pŒ denna punkt som det har brustit mycket tidigare och delvis fortfarande.

 

 

Ett lŠromedel

 

Det finns en skrift som heter Ann-Sofi blir med barn skriven av Maj-Britt NŠslund och som ges ut av SIH LŠromedel i UmeŒ.

 

SŒ hŠr Šr berŠttelsen i stark fšrkortning: En flicka har gŒtt ut sŠrskolan och bor sjŠlv med stšd. Hon slarvar med p-piller och blir gravid med en 17 Œr Šldre man, men gšr slut i bšrjan av graviditeten. Syskon och kurator diskuterar med henne om abort eller inte. Alla sŠger att det beslutet mŒste hon ta sjŠlv. SŒ fŒr hon se en sšt baby som en av personalen har och dŒ bestŠmmer hon sig fšr att behŒlla sitt barn. Hon fŒr en stšdfamilj, de fšrsta mŒnaderna var jobbiga, men sen blev det mysigt att ha en egen baby. Ibland dršmde hon om att trŠffa en ny man.

 

Skriften fšrenklar och idylliserar, inte minst genom lŠckra teckningar. Fšrlossningen t.ex. beskrivs sŒ hŠr: "Tidigt en lšrdagmorgon fick Ann-Sofi Œka till BB. PŒ kvŠllen samma dag kom det ut en liten flicka." Obs! fšrstfšderska!

 

Man kan med skŠl frŒga sig om detta Šr ett lŠmpligt lŠromedel fšr utvecklingsstšrda ungdomar.

 

 

 

 

 

Norra Magasinet vilseleder om mšdrar

 

 

 

I slutet av maj visade Norra Magasinet ett halvtimmesprogram om utvecklingsstšrda mšdrar. Man kan bara konstatera att TV Šr ett utmŠrkt media fšr att ge oss inblickar i hur mŠnniskor lever och har det. Men dŒlig pŒ att skildra de principer och de fakta som gŠller inom ett sŒ hŠr komplext omrŒde. Det blir allt fšr ofta nŒgra utslŠngda siffror och hopklippta uttalanden av experter, allt fšr att gšra tittaren sŒ uppbragd som mšjligt .

 

Syftet med programmet var att visa att socialtjŠnsten gšr fšr lite fšr att stšdja barn till utvecklingsstšrda mšdrar. Det Šr rŠttmŠtigt. Men syftet fšrfelades nŠr man ger felaktiga fakta och fšrvrŠnger det historiska sammanhanget.

 

Programledaren bšrjade med att sŠga: "Fšr inte allt fšr lŠnge sen fick utvecklingsstšrda inte fšda barn. IstŠllet tvŒngssteriliserades dom".

 

Med det vill programledaren fŒ oss att tro att det Šr ett problem som škat sedan dess.

 

Men dom fick visst fšda barn "fšr inte alltfšr lŠnge sen" och gjorde det mŒngdubbelt oftare Šn nu fšr tiden! Ju lŠngre tillbaks vi gŒr i tiden ju oftare! Helt enkelt dŠrfšr att det fanns fyra - fem gŒnger sŒ mŒnga utvecklingsstšrda dŒ. Varken giftermŒlsfšrbud eller steriliseringslagar kunde hindra dom.

 

I programmet fŒr man uppfattningen att antalet utvecklingsstšrda som steriliserades utgjorde 63000. I verkligheten var det 13 600 (ca 80% av dem under 1940-talet). AlltsŒ bara en brŒkdel av alla utvecklingsstšrda kvinnor som levde under de 40 Œr lagarna gŠllde! Ingen har heller kunnat visa att antalet barn minskade p.g.a. steriliseringarna.

 

Lika fel Šr det nŠr man vill fŒ tittaren att tro att problemet škat efter nerlŠggningen av anstalterna. - Det Šr ju endast de lindrigt utvecklingsstšrda som eventuellt fšder ett barn och de har inte annat Šn undantagsvis bott pŒ anstalter sen 60-talet.

 

Man pŒstŒr Šven att Socialstyrelsen nonchalerade larmrapporter om hur illa dessa barn hade det redan i bšrjan av 80-talet. - Det gjorde man inte alls!  Se i OmsorgskommittŽns tjocka betŠnkande (1980:26) dŠr det finns ett helt kapitel om detta. Och Socialstyrelsen har bŒde fšre och efter det gett ut ett antal skrifter om hur man ska fšrebygga att utvecklingsstšrda kvinnor fšder barn.

 

Det Šr inte lŠtt med statistik! I programmet sŠger man att knappt 10 procent av de ca 40 000 utvecklingsstšrda i vŒrt land blir fšrŠldrar. Men av de 40000 Šr ju 17000 barn! Dessutom Šr det ju bara halva antalet av de ŒterstŒende som Šr kvinnor ... 10% av dessa ca 12000 kvinnor hade varit en siffra nŠrmare verkligheten. (€ven utvecklingsstšrda mŠn kan ju bli fšrŠldrar, men dels Šr det relativt ovanligt, dels Šr problemet med barnet helt fšrknippat med moderns kapacitet).

 

Problemet med utvecklingsstšrda mšdrar som fŒr barn Šr ett varaktigt och allvarligt problem - det kommer att finnas i all framtid. Mšdra- och barnhŠlsovŒrdens liksom socialtjŠnstens engagemang mŒste škas och fšrdjupas. Och media mŒste ta sitt ansvar fšr en vederhŠftig information.

                                                                                       KG