Artikel i Intra 3/2001.

 

 

 

 

Bara 5% har individuella planer!

 

 

Regeringen har begrt att Socialstyrelsen ska frstrka sina insatser till kommuner och landsting om individuella planer enligt LSS och HSL. - Det r utmrkt!

Det har lnge varit knt att antalet individuella planer blivit mycket frre n lagstiftaren tnkt sig. Eftersom handikappfrgorna inte haft ngon stark stllning p Socialstyrelsen under en period s har det dessvrre aldrig skrivits ngra allmnna rd eller anvisningar om individuell plan.

Varken Kommunfrbundet, Socialstyrelsen eller Riks-FUB har ens tagit fram en folder om individuell plan. stersunds kommun lr ha en bra sdan - den borde dessa organisationer ha spritt!

I Ann-Marie Stenhammar har Socialstyrelsen funnit en duktig medarbetare. Med std av en rad personer har hon nu skrivit ytterligare en nnu omfngsrikare skrift om individuella planer. Den frra kom i fjol och anmldes i Intra nr 4/2000.

 

 

Hur r det i Gteborg?

 

Alla kommuner och landsting har tillfrgats om sina planer enligt de tv lagarna. Alla har svarat utom Herrljunga, Hgsby, Mora, Trollhttan, Ydre och 7 stadsdelar i Gteborg (hur r det egentligen i Gteborg?). I dessa enkter har man ven lmnat personliga uppfattningar. Allt har vgts in i slutresultatet.

Dessutom har tv brukare och sju fretrdare (frldrar eller god man) intervjuats. Dessa personer anser att en idividuell plan (IP) skall styras av den enskildes behov i olika livssituationer. Gemensamt ska man ta reda p den enskildes nskeml och hur mlen  uppfylls. De mste anges tydligt. Och planen mste kunna anvndas flexibelt.

Den ansvarige fr en IP enligt LSS r oftast kommunens LSS-handlggare eller annan "samordnare", t ex en kurator. De betonar hur viktigt det r att deras chefer r genuint intresserade och att de skapar frutsttningar fr dem att fungera. Arbetet  frsvras om kommunens handikappomsorger r en del av andra omsorger.

 

 

Statistik

 

2 400 personer hade en IP enligt LSS i november 2000. Det r 5% av de 45 000 som hade kommunala insatser med std av LSS. Relativt sett r det lika mnga barn som vuxna.

Av de 289 kommunerna hade 64 inte en enda IP! Lnsvis visar det sig att Gotland och Vrmland hade flest och rebro, Norrbotten och Vstra Gtaland minst antal IP enligt LSS.

Det upprttas planer inom en mngd olika verksamheter ssom frskola, skola och fr personliga assistenter. Kommunerna har ver hundra benmningar p planer! Ingen r lik den andra. Det rder en stor frvirring.

Mnga begr inte IP enligt LSS trots information. Det anses bero p att andra planer tcker behovet. Dessa grs dock inte upp p brukarens initiativ.

 

 

Dubbelroll

 

En obearbetad frga r hur den som r samordnare av insatserna enligt den uppgjorda planen kan klara sin uppgift om hon eller han samtidigt r LSS-handlggare. D ska man ena sidan vara med om att i planen ta upp insatser, som man sedan kan vara tvungen att sga nej till. Det r frga om samma dubbelroll som nr en handlggare ska informera och hjlpa den som nekas en insats att verklaga det beslut som hon eller han just har fattat. Det stller stora krav p handlggarens integritet, srskilt om man har en chef som r mera intresserad av ekonomi n av mnniskors rttigheter.

Handlggaren behver ocks tillrckligt med tid fr att arbeta med individuella planer. Dessvrre inser inte alla chefer och nmnder detta. En ordfrande i en lokal FUB-frening har arbetat intensivt fr att IP ska bli knt. Men det gr trgt att f ansvariga p frvaltningen och den politiska ledningen intresserad, sger han. Man har inte ens ftt fram ngon skriftlig information om IP.

En avdelningschef berttar att han kan inte erinra sig att IP har diskuterats p frvaltnings- eller nmndniv. Det finns inte heller nmnt i kommunens mldokument. Skulle han lyfta frgan om mer resurser skulle han f ett nej. Han kan heller inte se ngra frdelar fr kommunen med IP.

S kan det lta och det r bra att det kommer fram! Socialstyrelsen borde nu frst till vilka den ska rikta sig. Det r inte de ambitisa medarbetarna nra den enskilde och dennes fretrdare som felar. Inte heller duktiga och kunniga frestndare och LSS-handlggare, som s ofta fr skulden fr ofullkomligheter. Det r de anonyma och i LSS-frgor okunniga cheferna, som gmmer sig bakom politiska beslut som de sjlva initierat. Och det r politiker, som inte getts chansen att lra knna de verksamheter som de beslutar ver.

Tnk om Socialstyrelsen skulle lra sig av marknaden och peppra dessa med frgglada foldrar om LSS och den enskildes rttigheter, som sedan fljdes upp av konsulterna p lnsstyrelsena med personliga telefonsamtal. Som andra frsljare.

 

 

HSL-planer

 

I skriften redovisas ven en enkt till olika kliniker p sjukhusen och syn- och hrcentralerna om individuella habiliterings- och rehabiliteringsplaner enligt HSL. Det r vad jag frstr frsta gngen en sdan grs. Hr ingr barn- och ungdomshabiliteringen svl som vuxenhabiliteringen, som alla gr upp planer i varierande antal. Tyvrr har man inte frgat dessa hur mnga av planerna som grs enligt LSS. Det r ju dock en avgrande frga med hnsyn till den enskildes roll och stllning. Och det lr inte alls vara ovanligt inom i varje fall vuxenhabiliteringen.

 

Det finns som sagt ver hundra benmningar p olika planer. Ca en tredjedel brjar med ordet individuell eller personlig, men det r inte liktydligt att det r en plan uppgjord med std av LSS.

 

Det r framfrallt i fljande fall som brukaren alternativt dennes fretrdare nskar sig och br f en LSS-plan:

om han eller hon anser att den plan som finns inte r "min",

nr det behvs en mera vergripande plan,

om brukaren r missnjd och inte anser sig f respekt fr sina behov och nskeml,

nr det finns problem i kontakten med verksamhetens personal,

nr brukaren anser att ingenting hnder, att man inte kommer vidare i t.ex habiliteringen.

 

Vid LSS-planering r frtroendet fr samordnaren avgrande och mtesordfrandes frmga att hela tiden hlla  brukarens perspektiv i fokus. Verksamhetens problem och resursdiskussioner mste hllas utanfr planeringen.

 

 

Resultatet

 

Det sammantagna resultatet av att f en LSS-plan r i bsta fall att brukaren/fretrdaren fr ett kat inflytande och kad grad av sjlvbestmmande. Insatserna som ges verensstmmer bttre med den enskildes nskeml och behov. Man fr ett delat samordningsansvar och en kad trygghet genom att veta vem som gr vad och och vem som har ansvar fr vad. Man fr mjlighet att i god tid planera framt.

De ansvariga kan spara tid som lggs ner p klagoml och konflikter om man gr upp en IP. Mnga professionella tillgnar sig ett annat perspektiv - de ser sin och brukarens roll p ett annat stt och samarbetet kan ge kad kompetens och tidsvinster. Kommunen kan ha nytta av planerna fr sin planering infr framtida behov liksom fr sin kvalitetsgranskning, srskilt nr det gller organisation och resurser.

 

 

Vad hnder nu?

 

Socialstyrelsen kommer nu att koncentrera sig kring en frdjupad beskrivning av vad som utmrker HSL-planer av god kvalitet, behovet av frtydligande i lagarna, beskriva hur individuell planering kan frankras p frvaltnings- och nmndniv och fra ut kunskaperna om det som hittills framkommit med sina samarbetspartners.

insatser? Sedan kan det f finnas hur mnga verksamhetsplaner som helst underordnade denna.

                                                                                                                                                        KG

 

Vad str det i LSS om individuell plan?

 

"I samband med att insats enligt denna lag beviljas kan den enskilde begra att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprttas i samrd med honom. I planen skall ven redovisas rgrder som vidtas av andra n av kommunen eller landstinget. Planen skall fortlpande och minst en gng om ret omprvas. Landstinget och kommunen skall underrtta varandra om upprttade planer."

I specialmotiveringen str det att planen r till fr att klargra den enskildes behov  av insatser samt underltta samordningen mellan de olika organ som individen fr std av.

 

Vad str det i Hlso- ochsjukvrdslagen,HSL?

 

"Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahllande av hjlpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framg."

 

 

 

S hr kan man beskriva skillnaden

mellan en plan som grs fr den enskilde

 

Den enskildes plan

 

Frivillig enligt LSS

 

P initiativ av den enskilde/fretrdare

 

Unik beroende p personen

 

Syfte o innehll bestms av den enskilde

 

Skall leda till

strre inflytande

 

Den enskilde styr vilka som inbjuds

 

Den enskilde avgr vad som r viktigt

 

 

Den som har den enskildes frtroende ansvarar fr planen

 

Planen godknns av den enskilde

 

 

Verksamhetens plan

 

Obligatorisk enligt HSL

 

P initiativ av verksamhetsansvarige

 

Mall som styr utformning o innehll

 

Verksamheten styr planeringen

 

Skall leda till effektivare insatser

 

Chefen bestmmer vilka som inbjuds

 

Resurserna och organisationen styr

 

Personalen kommer verens om vem som upprttar planen

 

Planen godknns av chefen

 

 

Ls mer:

Socialstyrelsen. Individuell plan p den enskildes villkor. Del 2. Planer enligt LSS och HSL i praktiken. 2001. 85 sidor plus tabeller. Artikelnr. 2001-123-29. Fax 08-779 96 67, E-post socialstyrelsen@strd.se. Pris 100:- plus porto.