Artikel frn Intra 3/2002.

 

Barnombudsmannen engagerar sig

 

 

Av Karl Grunewald

 

 

FN:s barnkonvention har antagits av Riksdagen. I den betonas att inga barn fr diskrimineras, att barnens bsta ska sttas i frmsta rummet och att alla barn har rtt till liv och utveckling. Sjlvklart gller detta ven barn med funktionshinder.

Nu har Barnombudsmannen, BO, frgat barn  och deras frldrar hur de har det. 380 barn i ldrarna 10-15 r och 190 av deras frldrar har svarat. De som tillfrgats r barn med rrelsehinder, neuro-psykiatriska syndrom, hrselskador och synskador. 16 % av dem gr i grundsrskola, men dessa srredovisas inte. De flesta barn med svra funktionshinder - de som gr i trningsskola - har allts inte tagits med. Det mste vl nd betecknas som en grav diskriminering - just det som BO r till fr att bekmpa!

Regeringen har sedan ftt en hel lista p frslag p frbttringar frn Barnombudsmannen. Det rr sig dels om allmnna frbttringar och dels sdana som r direkt inriktade p handikapplagen, LSS.

 

 

BO:s allmnt inriktade frslag:

 

1. Kommunerna br ka sina insatser fr barn och ungdomar med funktionshinder. Statliga bidrag br innehlla krav p tillgnglighet fr funktionshindrade.

 

2. r 1998 brjade en ny lag om frdtjnst att glla. Vgverket har utvrderat den och freslr en frndring "fr att strka barnets rtt till en fungerande och enhetlig basstandard". BO stder detta frslag och vill dessutom att frdtjnst ska kunna beviljas fr fritids- och idrottsverksamheter utan ngon begrnsning.

 

3. Myndigheter br f ett kat ansvar fr att stdja syskon till funktionshindrade barn och ungdomar med bl a  gruppverksamhet.

 

4. En tillfrlitlig statistik om barn och ungdomar med funktionshinder br "tas fram". En hel rskull skulle exempelvis kunna kartlggas terkommande i samband med ngon annan studie. (Behovet av en sdan statistik r otvetydlig, men samtidigt vet var och en som frskt, hur omjligt det ter sig med hnsyn till mngden av data, avgrnsning och sekretess. Konstigt att inte BO med alla sina resurser har kunnat ge regeringen ett bttre tips p hur det skulle g till.)

 

 

BO:s frslag om LSS:

 

1. BO ser positivt p LSS, men anser att man i den centrala statistiken noga borde flja utvecklingen av antalet avslag och beviljande av anskningar om sdana insatser. Det r oacceptabelt att inte alls hra barnet eller den unge d en utredning om en insats grs.

 

2. Det r en klar nackdel att de flesta kommuner inte har utvecklat riktlinjer fr hur LSS ska tillmpas. Det har inte heller genomfrts ngon utbildning fr LSS-handlggare. Dessvrre har Socialstyrelsen inte heller reviderat sina Allmnna Rd sedan lagen trdde i kraft 1994.

 

3. Korttidsvistelse i ett korttidshem, i en stdfamilj, p ett lger eller fr att delta i en kurs ska ges antingen fr att bereda anhriga avlastning eller fr att barnets ska f ett miljombyte - s str det i lagen. Nu menar BO att man, innan beslut fattas om insatsen, ska ta stllning till om det r bra fr barnet. BO framhller srskilt att sm barn som har svrt fr miljombyte inte br beviljas korttidsvistelse under frevndning av att frldrarna behver avlastning. (Det tycker jag lter konstigt! Menar BO att frldrarna verkligen skulle vilja lmna bort sitt barn om dom vet att det inte r bra fr det? Lsningen ligger naturligtvis i att insatsen beviljas fr bde frldrarna och barnet.) 

 

4. BO anger att lagens freskrift att funktionshind-ret ska vara varaktigt leder till att sm barn ofta inte fr personlig assistans. Samtidigt r det viktigt med tidiga insatser. LSS br justeras s att lagen p ett bttre stt tar hnsyn till barnets stndiga utveckling. (Hon nmner inte vriga insatser och inte heller att kravet p varaktighet inte gller fr utvecklingsstrda!)

 

5.   All personal som arbetar med barn och ungdomar br omfattas av registerkontroll. Den br ven omfatta avlastningsfamiljer och privat verksamhet.

 

6.   Lnsstyrelsen br ha ett tillsynsansvar ven fr privatanstllda personliga assistenter.

 

7.   "Ngon befintlig struktur i samhllet" br f ansvar fr att mta funktionshindrade barns och deras frldrars behov av rd, information, std och hjlp. Dessutom behvs det en bttre samordning mellan huvudmnnen och mellan alla olika insatser som barnet fr. Rtten till en individuell plan anvnds alltfr sllan. Huvudmnnen borde lggas att upprtta en sdan plan. (Bortsett frn behovet av samordning r vl detta det mest ogenomtnkta frslaget av BO. Hon tycks vara ovetande om rtten till rdgivning och annat personligt std och om den utredning som pgr om den. Likas om kommunernas informationsplikt enligt paragraf 15. Visserligen r det vl den minst anvnda paragrafen av alla, men "den befintliga strukturen i samhllet" finns, liksom ansvaret.)

 

BO redovisar inte underlaget fr sina frslag om LSS. Det r naturligtvis en svaghet. Vrre r att en del av dem r s ogenomarbetade. Det minskar trovrdigheten.

 

Ls mer:

 

Rapport frn barnens myndighet. Barnombudsmannen 2002. 144 sidor. Gratis. Box 22 106. 104 22 Stockholm. Fax 08-654 62 77.